I staden där jag växte upp och så, märker ni hur fort det går?

Hej, jag heter Emma och jag är dålig på att: Plugga. Jag är bra på att: Sörpla te och sitta vaken om nätterna och inte få något vettigt gjort. Där har ni mig, ren och ärlig.
.
ANNARS DÅ? Jodå, feta missförstånd efter mitt förra blogginlägg, men sånt är ju också trevligt. Skapa debatt osv. Kvällen, fin, bättre än andra torsdagar, stressig utav bara *någotpassandeord* men ändå. Veronica Maggio var bra på scenen, publiken var fånig men sällskapet bra. Ni vet. Livet leker och sånt.
.
Till och med när jag är glad på insidan får jag det att låta invänt och krångligt och internt och mörkt. Skyller på skolböcker som jag önskar jag brydde mig mer om. Skyller på förkylningsslappt huvud och hemtider. Behåller, kanske bara för att vara trotsig eller för att det känns bra, leendet på läpparna ikväll. Sådärja. Nu: Hitta den ambitiösa sidan i mig och helst bli klar innan midnatt med det de påstår är viktigt.
Rubriklåt:
17 år- Veronica Maggio

Leave a comment



Name:
Remember me?

E-mail:

Got your own blog?:

Comment:

Trackback
RSS 2.0