Guten tag. Känner mig otroligt duktig som uthärdat en lång skoldag, åkt hem, handlat, lagad middag till familjen (som dessutom var inkluderat i en SO-uppgift) och filmat matrial till en filmredovisning. Next up: Cykla iväg till gymmet för mig själv.

Ibland funderar jag på för vems skull jag gör allt det här. Jag tycker inte om att träna. Jag tycker inte om läxor. Jag tycker inte om över hälften av de skolämnen jag uthärdar.

Jag har bra betyg, bra hemförhållanden, helt okej ekonomi (eller, egentligen bra. Den dåliga ekonomin beror bara på mitt shoppingbehov...), 1000 fina vänner som bryr sig, en frisk kropp. Varför klagar jag?

FÖR ATT MÄNNISKOR ÄLSKAR ATT KLAGA.

Eller kanske för att jag, trots att jag har det mesta folk vill ha, inte är nöjd. För att jag känner att jag slösar bort så mycket tid på saker jag inte vinner på. För att jag tomlär mig saker för andras skull. Nej, fel igen, för min skull, men bara för att jag ska kunna fortsätta göra sånt som inte intresserar mig. För ve och fasa om jag skulle få ett IG, då måste hela världen engagera sig i mitt liv helt plötsligt. Plus att jag säkert skulle hata mig själv om det hände, bara för att omvärlden gjort det till värsta prestige-grejen.

Ärlig är jag iallafall, om vi ska hitta något positivt! Och full med åsikter. Så som det brukar vara.