... Och ändå är det inte ens en bråkdel av allt jag redan hunnit fota. Efter tre flygresor på sammanlagt 13 timmar, en bilresa genom Kina på två timmar med en galen chafför och alldeles för lite sömn är vi äntligen på plats i Ningbo. Om jag skriver något mystiskt beror det på brutal sömnbrist. Hemma hos er är väl klockan inte ens lunch än, men här är den efter fem någon gång. Vi har spenderat dagen i en fin park och jag har fått ungefär alla fördomar jag hade om Kina besannade. Första bilden är från mitt och lillebrors hotellrum, chill utsikt osv. Trots ett grått dis ovan staden är det sinnesjukt varmt, rena rama tropiksommaren. Sweet.

Rubriklåt (Hörde denna låt på planet när jag satt i mörkret och såg på OTH, måste vara en av de finare låtar jag vet. Jag vet inte ens varför.):
Dance so good- Wakey!Wakey!