Lyssnar på Laakso blandat med Bon Ivers senaste. Mår så sjukt konstigt. Snart Hakuna Matata och hängmatteliv. Det ska nog bli bra så. En del musik tar så lång tid att bygga relation till. Inte svårt att tycka om, bara blankt. Som att man aldrig lär sig upp och nergångarna. Det är konstigt. Kanske måste man bara ge en del musik mer uppmärksamhet än annan. Till skillnad från de där låtarna som kryper sig in vare sig man vill det eller ej. Som smuts under naglarna eller solstrålar genom trasiga persienner.

-

Rubriklåt: