Så många ord att de inte får plats i skallen, än mindre här eller där eller någon annanstans. En vecka i staden där vi växte upp och så, märker ni hur fort det går och lever vi historia eller skapar vi nytt? Snö under lyktstolpar, långa nätter och tvekande sanningar. Allt det där jag gjort förut men alltid saknar, hand i hand och världen är så liten från hustaken. Bästa vänner, stickade mössor och improvisationsmiddag. Sakna nu men på flygplanets gråa småtimmar hörde jag att The longer the waiting, the sweeter the kiss och så kanske det är.