Jag kom minsann över en dator iallafall. Idag har jag, såklart, spenderat dagen på stan och shoppat. Nivet den där härliga känslan av att vara trött i armarna pågrund av alla kassar? Den har jag upplevt en hel del idag.

Bland annat har jag ju äntligen funnit en jacka så jag inte fryser häcken av mig i vinter, kan väl inte påstå att jag är 100 % nöjd men det var ju det bästa Stockholm hade att erbjuda... Vad är grejen med att göra alla jackor i år så att även den minsta storleken går waay över mina knän typ? Jag menar, visst jag är kort, men kom igen!


Hursomhelst, ni lär väl få se de nyinförskaffade plaggen framåt veckan, och förhoppningsvis ska jag hitta mer kläder imorgon då jag kanske också hinner träffa Jess som lämpligt nog också är här!

Nu börjar det lukta extremt gott från köket, det vankas kycklingfaijtas till middag.

Okej, om mindre än två timmar lyfter planet. Har just blivit upplyst att jag inte är tillåten att ta med min dator (hör ni hur sorglig den meningen låter?) så det lär väl inte bli så mycket bloggning i helgen. Men som vanligt kan ni ju alltid roa er med att läsa gamla blogginlägg, och lyssna på dessa låtar:

When the sun goes down- Artic monkeys (låter ganska likt The wombats måste jag säga!)

Homesick- Kings of Convenience

Grapevine Fires- Death Cab For Cutie (gammal sköning)

Chandler: From now on, I have no first name.
Joey: So... You're just "Bing"?
*Tystnad*
Chandler: I have NO name! 

 

Döda blommor är som fint på nått vis. Jag har målat naglarna med grönt. Spännande. Vet dock inte vad jag ska ha på mig. Just nu har jag supersnygga mjukisbyxor och en alldeles för stor huvtröja, självklart min brors gamla. Borde packa också, ska ju flyga iväg om några timmar. Tänkte inte ta med mig särskilt mycket, måste ju vara mycket plats för allt nytt som ska investeras! Har fortfarande feber men skitsamma, jag ska shoppa som en crazy person i La la Huvudstad.

Nu ska jag sminka mig, det var banne mig flera dagar sen.

Pepsi tog mitt läxpapper...

Bästa boken jag läst på länge! Helt underbar faktiskt, och lyckas ta upp ämnen som är viktiga, aktuella och sometimes, extremt träffande på ens eget liv, men ändå behålla humorn i texten. Rekommenderas!

Okej... Varför blir min text i olika typsnitt? Confusing. Fast nu fixade det sig... Tror jag. 

Sveriges lätt fulaste ord: Bräsa/Bresa.

Jag har en teori. Om kärlek. Vill ni höra? Bra.

Alltså, det här är grundat på lite olika saker, iakktagelser, folks historier, mitt eget liv, böcker, filmer. Tja, en sammanfattning av det jag kom på när jag satt på toa. Och feberyrade, det gör jag säkert fortfarande, men ändå.
Många människor blir ju kära i tonåren. Och många blir olyckligt kära. Och ett vanligt senario är att två människor möts, och blir kära. De kände inte varandra innan, utan det första som uppstår är just kärlek. Allt är nytt, spännande, du vet egentligen nästan ingenting om den andra, eller så vet du det du hört, eller kanske bara det han eller hon berättar. Den där första, sprudlande förälskningen lägger sig ju nångång, och min teori går ut på att den lägger sig, eller omvandlas till något djupare, i samband med att man lär känna varandra på riktigt. Och det är här min teori startar på riktigt. Tänk er två människor som korsar varandras väg, börjar "ses" och den ena blir kär. Den andra vill kanske, eller så spelar den, kanske är den bara ute efter vänskap. Men den förste, blir kär på riktigt. Ni vet kanske hur det känns? Och så kommer den där kritiska tidpunkten då den nerkärade erkänner detta, och blir avvisad. Kanske bryter då dessa personer helt, de hade ju som inget annat, och slutar ses. Vilket också innebär att den här stackars människan, som fortfarande inte känner den andre särskilt väl egentligen, bara vet allt de bra om honom/henne, och inte ser hur det skulle kunna kännas likadant igen, med någon annan. Någon annan som inte är "den". Och detta kan då sitta i ett bra tag, för det finns inga småsaker att hänga upp sig på, som när man blir kär i någon som finns i ens närhet hela tiden eller som man redan känner väldigt väl. Detta kan också stämma in på människor som blir kära i varandra, och sedan, innan man kan tänka klart, skiljs åt för alltid av andra orsaker. Då tar det antaligen också mycket längre tid att komma över den andre.

Se på Romeo and Juliet, som inte FICK älska varandra, då är det klart att dom gör det. Eller Edward och Bella, Edward faller ju för henne från första början just för att han inte vet vad hon tänker direkt, dvs, inte kan veta exakt vem hon är. Och tänk även på att många människor vill ha folk som spelar "hard-to-get", eller människor som de från början redan vet att de inte kan få. Kanske kan man bli kär i någon bara för att det aldrig kommer att gå.

Just a thought.

Guten tag. Sjuk, sjuk, sjuk. Överskattat nanting. Planen var ju först att gå i skolan imorgon, men se då fick jag över 39 graders feber, bara för det. Vad vill du mig, Ödet? Bara för att jag ska till Stockholm i helgen, inte sant? FU.

Hann i allafall göra klart min bilduppgift. Har dock fortfarande ångest, den känns inte riktigt klar! Vet inte vad det är. Mittenbilden blev riktigt jävla ful. Och nä, kvallan blir ju inte bra när man fotar bilder, men en humm om hur det ser ut:




Usch, det blev ännu fulare såhär. Äh, skit samma.

Juste, jag måste erkänna att jag fallit för grupptrycket. Robot Unicorn Attack har attackerat mig. Det är farligt kul, samtidigt som det verkligen är helt värdelöst. Jag stod emot så gott jag kunde. Jag tänker skylla på Erik, Oscar och Rasmus. Japp, det tänker jag. Låten är som ändå skön på nått vis.

Jag tror att jag har feber. Så jämarns otrevligt ändå. Och jag som ska till Stockholm i helgen. Får inte bli sjuk nu... Dagen har varit rätt seg, har som gått runt i nån slags dimma, inte varit riktigt här och nu. Kanske berodde det på sjukdomen som smyger omkring i kroppen, eller på min totala sömnbrist. Varför kan jag inte sova om nätterna när jag utan problem somnar hemma hos folk, i skolan, på bussen, i bilen, ja överallt annars. Konstigt.

Jag orkar inte plugga ikväll. Tänker ändå stanna hemma imorgon, får väl roa mig med det då istället.

Läxis är typ det roligaste på tisdagar. Fatta att det inte finns mycket roligt i mitt liv då liksom. Nej, jag skojar bara, roligast är ju Desperate Housewives och Cougar town.

Nu ska jag sova.

Wake me up when.... April ends?

Jamen varför inte liksom?

HejHej. Idag har jag klippt mig. Och jag säger bara det, "Wish" is the place! Jag är supernöjd, alla borde gå dit. Ja, alltså alla som bor i samma stad som mig då. Dessutom lyckades dom spela musik av Maia Hirasawa, Coldplay, Melissa Horn och diverse för mig okända men sköna artister. Önskar att jag hade frågat om deras spellista eller något.

Och för du som undrade vem mina rubriker allt som oftast handlar om, well, jag är rädd att jag inte kan skriva det här. Men det är klart att det ligger något bakom. Det ligger väl oftast något bakom. Men det är dessutom rader från olika låtar. Sen att dom (inte alltid!) ofta på något vis hör ihop med mitt liv är väl en annan sak.

Aa, det syns väl kanske inte jättemycket att jag klippt mig. Men det känns. Webcam-kvalité...

Okej, jag gör inte det jag ska. Jag kommer ingen vart med nånting. Skolan är överskattad. Överskattad är också ett bra ord. Lam är ett ord som används för sällan.

Tänk att till och med teckna blir tråkigt när det hör ihop med skolarbete. Facinerande.

Blir mer och mer fast för Håkan alltså. Trevligt förresten med de engegerade kommentarerna, tack för tipsen, me like.

Nämen titta, nu har jag visst laddat hem Lejonkungen2. Det är coolt med barnfilmer. Och Markoolio. Markoolio är riktigt jävla ball. För att inte tala om Magnus Uggla. Kung för en dag, folks. Fast jag är kung alla dagar. Om jag vill.

Blahblahblah. Dålig låt egentligen.

That's a point of view.

Det är aldrig samma sak med någon annan.

Seize the day cause you only live once. Är du med mig?

Underbar kväll ikväll, vi bastade (jag, Rebecka, Jessica, Greta, Rasmus, Erik och Oscar), rullade oss i snön (kyligt!), lyssnade på konstig, dålig, nostalgimusik och sjöng med (vi sjunger hellre än bra om man säger så) och spelade Robot Unicorn attack (jag som hade bestämt mig för att bojkotta facebook-spel!). Sedan gick vi ut och påväg hem från OK hittade vi lägligt nog en kundvagn, och självklart hoppade jag i och jag och Rebecka körde ut mitt på ÖK. Så tappade, eller släppte, Rebecka mig och jag snurrade flera varv, helt galet, sen kom det en bil. Det slutade med att jag, Rebecka och Oscar var i kundvagnen och Erik lyckades välta den. Nej jag skojade bara, det slutade med att jag och Rebecka drog ett varv runt ett hus, sjungandes på "Don't stop believin'". Busigt.
Nu är klockan alldeles för sent och vi tjejer dankar på mitt rum, jag tror att de andra nästan somnat.

Sammanfattning: 5 av 5... High fives?

Hellu. Idag blir det ett sånt där fint bildinlägg.


En perfekts städoutfit. Favoritjeansen (cheap monday) som är aldeles för trasiga för att använda "in public", och ett linne, alla vet hur VARMT det blir när man dammsuger.

Eh, ja, såhär såg då mitt rum ut... En mysig atmosfär att bo i om ni frågar mig, mamma håller inte med.



Kolla vilket fint resulatat det blev! Införskaffade också en fin liten Jessica som fick ligga på min säng och titta på.


Nu ska jag ta bort nagellacket och göra mig i ordning för kvällen, det vankas bastu med kompisarna. Trevligt.

Tjenare. Som ni kanske märkt håller jag på och trixar lite med designen, så under en tid framöver kommer den kanske vara lite virrig. Jag orkar inte låsa den under tiden, det känns överambitiöst.

Häromdagen fick jag frågan om jag färgar/fyller i mina ögonbryn, för att dom är så mörka. Vilket jag inte gör. Det fick mig att inse att man tar väldigt mycket för givet om andra personer, och därför tänkte jag bara göra en liten ytlig jagharaldrig-lista.

Jag har aldrig...

... Färgat/fyllt i/målat mina ögonbryn. Det är en gåta varför dom är så mycket mörkare än mitt hår.

... Använt hårförlängning/löshår. Det finns folk som tror det när Rebecka gör sina hårbollar på mig, men det är bara resultatet av mycket tupering och hårspray, och skickliga händer såklart! Well, en gång när jag var 5 hade jag förvisso en "hårsnodd" av fejkhår som inte ens var i min hårfärg. Fult.

... Använt lösögonfransar. Säger inte att det aldrig kommer hända, men än så länge har det inte hänt.

... Haft lösnaglar. Bara på halloween.

... Färgat mitt hår. Nivet, inte tonat, utan färgat, så det måste växa bort. Låter skrämmande tycker jag.

... Rakat armarna. Ofattbart att folk gör det, jag må vara hårig men hellre det än stubbiga underarmar? Det är då min åsikt iallafall.

Sådärja. Bara för att det är så.

Nu ska jag till farmor och fika. Jag är dock väldigt mätt, först köttfärssås och spagetti till lunch (den enda måltiden som är godast i skolan?) och sedan buffé på HK:n. Mina byxor sitter tajt i midjan...

En fortsättning på förra inlägget, eller egentligen bara en grej jag kom på när jag läste igenom det. I Two and a half men tycker jag ändå att Jake har det bästa svaret på "Det är slutdiskuterat". Ett enkelt "Not if I keep talking!".
Tyvärr kan jag inte säga att den kommentaren gjorde någon smärre framgång i detta hus.

I'm heading for duschen, basketen idag var awesome!

Jag funderar på att gå i ide... Dessutom funderar jag på om alla vuxna är lika tröga i huvudet, eller om det är en felaktig uppfattning jag fått på sistone. Jamen ska vi inte dra hela det klassiska tonårsköret då, "Dom fattar ingenting, Ingen förståår mig, Mitt liv är så jobbigt, Skolan är ett helveete, Jag får ingen fritid, Fuck of världen". Klyschor. Men nivet, uttryck blir klyschor av en anledning. Och även om dessa är klassiska tonårsrepliker som alla vuxna fnyser åt, så finns det minst lika många uttjatade vuxenkommentarer. Vad sägs om "Det ser ut som ett bombnedslag, Det är slutdiskuterat, Så länge du bor här är det de reglerna som gäller, Vad alla andra får spelar ingen roll (men ändå kan det ibland låta: Tror du att dina kompisar får göra det?"), Du kommer över det, Det är viktigt att lära sig saker". Ja, sånt får vi minsann uthärda.

Nu, återgå till pluggandet. Kanske det blir mer spännande om jag gör det i mitt ide. Risken blir väl troligen bara större att jag somnar.

Eric Clapton har ändå en väldigt ful röst.

Trodde aldrig att denna dag skulle komma, men nu är det hög tid att erkänna. Jag har fastnat lite för Håkan Hellström. Vad hände? Än så länge tar jag det sakta, det finns bara två låtar på min spotify-lista, men fortfarande. Jag. Man kunde ju nästan ha anat detta, när Hästpojken kom in i mitt liv. De är som lika, fast samtidigt inte ett dugg lika. Knäppt. För sent för Edelweiss och Jag hatar att jag älskar dig, och jag älskar dig så mycket att jag hatar dig är ju extremt bra iallafall. Om nån Håkan-kännare skulle råka läsa detta så tala gärna om vilka av hans låtar som liknar dessa mest.

Nu ska jag återgå till Svenskan. Känns som att jag skapar en karaktär, ganska kul egentligen. Om hon bara inte var så torr...

Bara aquarell (världens svåraste teknik, VARFÖR får man inte använda blyerts?!)

Sitter här och försöker få bukt med min bilduppgift. Det är en 3-stegsuppgift, alltså man gör 3 olika teckningar och de ska som utvecklas eller vad man ska säga. Som ni ser på bilden här så är jag långt ifrån klar med min första, den mest avancerade (som ser rätt basic ut just nu), men jag sitter och jobbar på det nu. Det är ganska kul men pillrigt. Min tanke är att på nr2 ska ögats iris och det, nivet allt i mitten, blivit utträngt och istället ska där vara en jordglob. Som att jorden på bilden ni ser kommer bakifrån och bara tar den platsen. Den sista bilden måste vara abstrakt men tanken bakom ska vara att jorden sprängts tillslut så det blir som en enda röra av grön/blå bitar som rinner/faller över en kant. Äh krångligt men om jag får till det kan det nog bli coolt!
Funderar på en detalj till, att ögat här ska fälla en tår, och sen på nästa bild ska det vara som ett vattenfall ur ögat istället, som att jordens vatten forsar ut från ögat, och på tredje bilden när allt sprängts ska det vara som att bitarna flyter ner för kanten, som då blir en uppförstorad bild av ögats nedre kant. Fast jag måste få till det riktigt abstrakt då...

Okej förlåt alla ni icke-bildintresserade! Men jag skriver den här bloggen för min egen skull så spela roll egentligen... Idag hade vi en amerikansk tränare på basketen. Sjukt kul faktiskt.

Nu måste jag fortsätta måla!

Det finns en anledning till allt,
ett val bakom varje handling, varje steg. 
På fel sida fönstret står jag, det är kallt, 
Jag fryser och är så jävla feg.

Du kanske inte är så underbar ändå,
när du festar och super och strular med alla.
Men du får mina ben att skaka som få,
även om du knappast planerat att just jag skulle falla.

Det är nästan så jag knackar på för att se,
se minen när du öppnar din dörr.
Jag antar att du skulle låta mig stiga på,
och undrande fråga om allt fortfarande var som förr.

För det är klart att du minns mig så,
som ett brustet hjärta som bad om att få vara din.
Jag undrar om du skulle be mig att gå,
när jag än en gång lät orden strömma fritt och glömma att va fin.

Du tycker säkert att det var för längesen,
att tiden borde ha lagat allt och att vi är färdiga med varann.
Men jag har aldrig slutat att vilja vara den,
den där som får dig att tro att kärleken kan va sann.

Men det finns en anledning till att jag står kvar,
och den är så simpel som ingenting annat.
Att jag inte törs blotta mitt hjärta och stå helt bar,
fastän jag älskar dig något förbannat.


Asså ja, det blev nått jävla julklappsrim över hela skiten, men jag var bara tvungen att skriva i diktform idag. Och nä, den är sannerligen inte genomarbetat.

 Galen dag på ett par vis. Vi var på badhuset idag, jag och Greta, motionssim ftw! Vi ska bli slimmade, är planen. Så vi simmade runt där, trots att medelåldern var lite högre än vi räknat med. Men skit samma, man fick känna sig vältränad iallafall.

Satt och läste på Unikum nyss. Lärarna har intressanta uppfattningar om mig, ingen vet om de stämmer alltså. Fick iallafall MVG på den där Svenskagrejen jag snackat om, känns bra. Är typ det enda ämnet jag känner mig riktigt stabil i. Skola är ändå rätt överskattat. Mina föräldrar predikade halva middagen om att om DOOM fick välja skulle dom hoppa av sina jobb och börja skolan igen för att det är så kul att lära sig nya saaaker. Jag kontrade med att det bara berodde på att dom hade valt så tråkiga jobb.

Nu har jag sett klart första O.C-säsongen. Skäms för att erkänna att tårarna rann till det sista avsnittet.

Sitter här och lyssnar på New fang med Them Crooked Vultures. Brukar inte alls gilla sådan musik men det är ändå nånting med den låten ibland. Konstigt.

Haha, jag tycker det är underbart att alla har så mycket åsikter om Idol. Och ja, Elin är snygg, men hon är inte så jävla bra har jag upptäckt. Dessutom får jag dåligt självförtroende när jag inser att hon bara är ett år äldre än mig. Fast hon bryter på finlands-svenska, ett-ett? Och Peter Jihde är skön. Jag glömde nämna den bästa kommentaren från igår!

Peter Jihde till Andreas Weise: Vad har du som inte jag har?
Andreas: Jadu... Fråga din fru.

Så klockrent. Jag är lättroad.

Vet ni nånting tufft? Min vän Ebba är känd... Hon är banne mig med på blogg.se hemsida! Så tufft. Jag har följt den sen waaay back och nu bah wow. Anyway, en dag kommer jag också bli känd... Jag svär. Eller jag vet inte ens om det är något jag strävar efter! Jag kanske gör mig bättre okänd. jag kommer nog inte bli någon stor mode-bloggare iallafall. Jag är för oengegerad och lat. www.ebbasfoton.blogg.se för alla er som inte sett den förr. Insperation, big time! 

 

Jag har tonat håret! Igen. Busigt. Tänkte lägga upp en före-bild men hittade ingen bra... Dock är jag rätt nöjd, det skulle förvisso inte bli så rött men det blev iallafall mörkare än förra gången. Bilden gör det banne mig inte rättvisa, jag blir knäpp!

Olle i idol är helt enkelt gudomlig. Daniel är duktig men jag tycker lite synd om honom. Geir kan ju ta sig i rumpan, Dansbandskampen är forumet för dig! Linnea är skittuff. Andreas är underbar men... Han ser ju ut som Mats. Det är lite jobbigt. Idol är ändå trevlig underhållning.

Wow, kvalitén som blir när man fotar genom fönstret. Tja, sanningen att säga så tog Rebecka den bilden. Med min kamera. Genom mitt fönster. Hursomhelst. Idag snöade det. Big time. Hm, säg nån som inte skrev det på sin blogg/facebookstatus idag. Det var sjukt stora snöflingor, och på kemin stod Ulrika och pratade till klassen, och så ställde hon en fråga men ingen svarade, för alla hade tappat koncentrationen och vridit huvudena åt fönstret. Underbart. Det slutade med att vi fick gå ut och skutta lite bland snön, som faktiskt la sig på marken. Sad... Jag vill inte ha vinter, och absolut inte slask. Blä. Men just då var det kul. Sen rann det ner i nacken... Brr.

Nu måste jag byta om, träning om en halvtimme. Smått otaggat men det blir säkert kul.

Kolla vilken poetisk liten artikel jag fann när jag googlade på Personlig utveckling: 

Hjälplöshet kan leda till döden (själsligt)

Hur gör du när du får ett nej om och om igen? Hur tänker du? Hur känner du? Hur ser dina handlingar ut?

Detta kan du relatera till dig själv i nästan allt du gör.

Vad trod du hände med gäddan?

Se och begrunda, vad du behöver för att BRYTA ditt mönster idag.

Underbart. Sjukt flummigt måste jag säga, lite manipulerande nästan. Frågan är ju... Vad hände med gäddan?

Min svenskaargumentationsroll:

Namn: Inga Ideal
Chefsredaktör på tidsskriften "Inre skönhet". Inga förespråkar personlig utveckling före strävan efter sjuka ideal. '

Detta kan bli intressant.....

Kände att en "Hottieeyesbild" var på sin plats såhär på morgonkvisten. Skolan börjar om 20 minuter och snart ska jag lyfta på mitt lata ass och cykla iväg. Kul att min hudfärg försvann på bilden... Fast sen kollade jag i spegeln och bah Damn det ÄR min hudfärg! Otrevligt.

Anyway... Det luktar skit på min gata. Alla som har varit på ett reningsverk vet ju hur det luktar där. Ta det, och dubbla det. Nej, 3dubbla. Så vidrigt luktar det. Dessutom har dom grävt upp hela trottoaren, så vårt hus är inhägnat i galler, med en liten bro över vallgraven. Vilket liv man lever!

Nu ska jag och Blixten ge oss ivääg..........................

Äntligen någon som tar "The international suit up-day" på allvar!

Erik tror att han ser ut som Barney...

Rebecka tror att ingen ser minen hon gör bakom Eriks rygg... (där har ni våra nya datorer på bild förresten!)

Idag är det ju alltså The int... Jag orkar inte, SUITUPDAY säger vi. Jag hedrade detta med svarta jeans, svart kavaj och vit t-shirt. Erik körde på full suit, och det var ju tvunget att bli bilddokumenterat.

Nu måste jag sova, önska mig lycka till imorgon på läxförhören som jag så lämpligt inte har pluggat till... SOVA.

Så har man SO då... Det är intressant vad mycket mer man hinner göra, förutom skolarbete, när man har en egen dator. Lärare är lättlurade varelser. Nejnej, bilden är ingen direct-line till verkligheten, vi hade bara inget att göra. Jo det hade vi, men det var bara Jessica som var duktig nog att göra det.

Vet ni vad? Det var längesedan jag överöste er med musiktips! Here we go:

En smått bortglömd men utomordentligt bra artist: Jason Mraz. Lyssna igenom hans skiva: We sing. We dance. We steal things.

Wonderwall- Ryan Adams (en totally awesome cover!)
A lack of color-Death cab for cutie
Talking about revolution-La naouvelle star
Det snurrar i min skalle-Familjen (från JC-reklamen, den är superskön!)
Just a ride-Jem

Hinner inte mer nu, har matte...

Okej, vi inleder med lite bilder, och jag hr döpt dom alla efter olika känslor jag känt idag.

"Jag iakttar och håller låg profil, be cool Emma, be cool!"

"Fan, jag har hål i mina strumpbyxor."

"Livet leker, vilken dag!"

"Ärligt talat, jag fattar ingenting..."

"Det är inte klokt vad jag passar bra i turban..."

Aa, så har jag bland annat känt mig idag. Den sista är ungefär hur jag känner mig just nu. Jag älskar kvällar som denna, då man känner att Yes, jag har uträttat något idag, och YES jag behöver faktiskt inte plugga och YES det är inget fel med att ha turban och för stora byxor. Samt randiga sockar.

Annars då? Jo, den här dagen började bra och fortsatte så hela dagen, med inställda lektioner, intressanta besök på ungdomsmottagningen och slappt Vänner-tittande i Pers rum. Jag log faktiskt en hel del även på matten. Folk blev nästan rädda för att jag var så glad. Busigt. Hur som helst, lyckan var inte menad att vara hela dagen. Klockan är 25 i 5, jag befinner mig på läxhjälpen och går till skåpen för att hämta grejerna och bege mig mot träningen som ligger löjligt långt bort. Eländet börjar redan här då jag är både otaggad, och kissnödig. Jag bestämmer mig för att ändå ta mig tid att gå på toa, och när jag är klar med det och har packat ihop alla prylar (som förövrigt vägde ett ton) är jag redan stressad. Jag småspringer ut till cykeln och hänger konsum-påsen på styret samtidigt som jag låser upp hojen. Påsen är fullproppad och tung, och när jag råkar stöta till den så går ena handtaget av. Jag svär en lång ramsa och knyter ihop den istället, och skyndar mig iväg. Men inte hinner jag långt, bara 50 meter därifrån så lossnar påshelvetet igen och alla saker far ut på marken. Irriterat proppar jag ner hälften av kläderna i min redan fulla väska som bla innehöll en dator och gör ännu ett slarvigt försök till att knyta ihop den jämrans påsen. Och iväg bär det, och den här gången hinner jag komma halvvägs innan påsen än en gång ger upp, och ALLA saker åker ut på marken, inklusive den nedrans bollen, som studsar iväg med full fart mot en förbikörande buss. Jag skiter i att mina kläder och skor är utspridda på gatan, kastar ifrån mig cykeln och springer med skuttande små steg (det GÅR inte att springa snabbt i klackar!) mot bussen och känner allas blickar på mig. Bollen är knappt tio cm ifrån bussen när jag hinner ikapp och kastar mig över den. Nu är jag både arg och frustrerad och påsen är bara ett minne blott, hälften är inlindad i hjulet. Med kraft pressar jag ner resten av grejerna i väskan istället, tar bollen under armen och skorna i handen, och cyklar till träningen. Sen, såklart.

Och vad har vi lärt oss av detta? Aldrig mer konsumkasse till träningen!

Asså när man har hål, webcam och inget att göra, då blir det som det blir. Och när allt kommer omkring, hur fina bilder blev det inte? Haha, som jag sa på Bjössen, med en webcam finns det ingen risk för ett bildlöst blogginlägg! Underbart.

När jag kommit på en melodi ska jag banne mig göra ett videoinlägg och sjunga min Gladlåt. Det kommer bli succé!

Hola. Har äntligen fått kläm på webcamen, därav de extremt vackra bilderna på oss. Extremt är ett bra ord.

Sitter på golvet i korridoren under mitt skåp, ingen vet varför. Det är väldigt kallt på det här golvet. OCh troligen rätt smutsigt. But I don't mind. Jag är superglad idag, allmänt supersuperglad. Tralalalaaa. Jag är glaaaad. Jag ska skriva en glad-sång.

"Jag är så glad, så glaaad idag.
Och vet ni varför? Jo för att jag är glaaad idaaag.
Jag har ingen aaaaning om varför eller... var det en lögn?
Anyway så är jag glaaaad idag.
I'm so happy. I'm so happyhappyhappy.
Jag är så glad, så glaaad idag."

Nu ska jag bara komma på en melodi. Och kanske lite rim. Och ett par ackord. Sen ska jag bli gatumusikant. Önska mig lycka till. Tack så mycket.

Hej. Dagens ämne: Modemissar. Dagens fulaste ord: Modemissar.

Hursomhelst, idag gjorde jag en sådan. Modemiss alltså. Big time. Jag vet inte vad som tog åt mig, antar att jag var trött eller något. Men i takt med att dagen gick så insåg jag mer och mer hur misslyckat det är med vita tights. Jag menar, först och främst, dom är vita. VITA. Inte fint, nånsin, byxor, tights, strumpbyxor, kjolar... Dom ska inte vara vita. Klänningar, toppar och shorts, okej, men INTE tights. Och för det andra, det var tights. Jag gillar inte ens tights. Strumpbyxor ska det vara, det är obehagligt när dom tar slut vid ankeln. Eller ännu värre, tights som slutar mitt på vaden. Uäch, det känns inte bra. För att inte tala om effekten vita tights får, benen blir större och varenda liten skavank och valk och jamen nivet, ojämnheter, syns allt för tydligt. 

Så, man kan ju fråga sig, varför i helvete hade jag vita tights idag? Svaret är som sådant, jag har ingen aning. Dock har jag lärt mig en läxa, inga vita tights för min del, och resten av dagen håller jag mig nog till svarta jeans. Tack för mig.

Godnatt.

HejHej. Lite bilder som jag och Rebecka tog idag, i det fina höstvädret. Och jag har absolut inget att skriva om heller känner jag, planen för kvällen är att se Eclipse och äta fruktsallad med kvinnan på bilden, det ska bli trevligt.

Förresten känns det bra att Erik insett att O.C är bra. Och egentligen tycker han att det är bättre än smallville också men han törs bara inte erkänna det.

Ni anar inte hur tråkigt jag har! Dagen går seeeeeeeegt framåt och inte en skymt av mina vänner så långt ögat når. Jag. Har. Tråkigt. Inte ens O.C får mig på bättre humör, jag borde ha farit ut och sprungit idag eller nått. Hehe. Nu ska jag väl typ... Se vänner, det kan jag ju alltid göra. Serien som aldrig sviker. Tråktråktråk. KOM NU KÄRA ´FLICKOR!


Nä men det här är spännande. Kvällen kan ju sluta var som helst.

Letar efter en liten kick av adrenalin som säger att jag fortfarande lever.

Bonjour. Nä, jag har ingen aning hur det stavas... Hitills har denna dag varit obegripligt slö, jag har banne mig inte ens klätt på mig än. Men ikväll ska det tydligen hända saker, även om jag inte får veta vad. SÅ NYFIKEN. Jag vet, jag vet, HUR kan jag och Greta bli så snygga på bild jämt, sitter ni säkert och tänker. Men jag har inget svar, det är väl en gåva vi fått helt enkelt.

Igår fick jag lite mer finfina paket, ett presentkort på Carlings och en Jack-skiva. NICE. Tack farmor! Tårtan var också god, men jag hann bara ta en bit, och sen idag när planen var FROSSA, så får jag höra att min begåvade far tappat både tårtan och resterna av skaldjurssoppan när han skulle ställa in det i kylskåpet, därav vårt numera extremt hala köksgolv. Förevigt ingrott med soppa och tårtmos. Mysigt. Jag undrar vart jag ärvt mina skills från.

Nu ska jag, till de ljuva tonerna av O.C-soundtracksen (jävligt bra musik!), attackera min garderob i förhoppning om att kläderna parat sig under natten och förökat sig. Jag tvekar, ärligt talat.

Shu. La in ett par bilder från igår, Korridorshäng med stort K. Har fler bilder men det tog en sån jävla tid så ni får se dom nån annan gång.

Jag som hade planerat in lite avslappnande O.C-tittande på nya datorn i sängen, och istället blev det en städ-eftermiddag. Välbehövlig, förvisso, nu skiner mitt rum som aldrig förr!

Idag valde jag, Karin, Emma Ö, Kajsa, Jessica och Nelia dans på gympan, och började skapa en väldigt awesome dans till låten Telephone med Lady Gaga. Tyvärr hann vi inte så långt men den var riktigt proffsig vill jag lova!

Nu ska jag bli lite iefterhandsfirad, chaoo.

NY DATOR! Så fruktansvärt nice det känns, lite overkligt nästan. Hittade den här bilden på fars dator igårkväll när jag kollade igenom bilderna från London, fattar ni hur mycket jag vill tillbaks? Nä det gör ni inte. Anyway så har jag kommit på att jag snart ska klippa mig, och jag tror att det blir något liknade som jag hade i london. Fast det syns ju inte på den här bilden, hm...

Jag kommer ju kunna blogga hela tiden nu när jag har med mig denna överallt! Underbart. Livet leker.

...Heter en av böckerna jag fick i födelsedagspresent. Klockrent. Anyway, det finns människor som säger grattis. Sen finns det dom som inte gör det. En del gör det inte för att dom inte har någon anledning, jag menar, jag säger inte grattis till varenda jävel jag möter. MEN WTF VISSA MÄNNISKOR HAR INGEN RÄTT ATT GLÖMMA BORT ENS FÖDELSEDAG! Det enda roliga när det händer, är att man kan driva med dessa människor. Tillslut kommer dom på det. Självupptagen, vem, jag? Neeeej. Men med tanke på facebooks intressanta förmåga att meddela världen om ens födelsedag.. Ja, jag säger det bara.

Annars då? Jomen skojaru, awesome dag. Eller, awesome presenter. Skoldan var skittrist. Men dom sjöng fint. Mycket.. Fint. Haha. Fick dom snygga hörlurarna jag babblat om (jag och Karin kopplade ihop våra till Buskas lurar, riktigt fränt!), presentkort och pengar som kan komma till användning när jag ska tiiiill Stockoholmo på höstlovet. Utöver detta fick man då en locktång som gör större lockar än den andra jag har, Björn Axén, inte att leka med, och ett par böcker (den jag nämnde och Bree Tanners andra liv). Slutligen, en skiva, Hästpojkens Från där jag ropar, and I think that's all.

Nu sitter jag här och är nyfiken på alla överraskningar som folk hintar om hit och dit.

Nej. NEJNEJNEJNEJ. Jag tänker banne mig inte plugga på MIN FÖDELSEDAG. NEJ! Bra, då är vi överens.

Förresten. På fredag får vi datorer av skolan. N-I-C-E.

Det var nått mer.



Nä, jag glömde bort.

Juste, jag har blivit O.C-beroende. Seth Cohen måste ju vara något utav det skönare på denna planet.

Bara för att min hudfärg skrämmer mig lite och för att mina nya skor är awesome.

Skorna är då från...Dna, juste, och jag är smått superkär i dom. Hm, konstig mening... Anyway, nu tror jag att jag ska återgå till att se på O.C, helt sjukt vad den serien är bra ändå på något vis. Förresten, om Olle eller Daniel åker ut ur idol, så tänker jag idol-strejka. OLLE SJÖNG THE SCIENTIST! Han är min nya idol, jag svär.

En sista sak. Jag har kommit på att jag önskar mig en longboard i födelsedagspresent, busigt värre. En longboard, hörlurar, presentkort och skivor.

Sammanfattning: Awesome.

Okej en sak till då. Extremt många av mina rubriker börjar med ordet "I". Det engelska alltså. Tufft.

Måste bara berätta om min förrgårkväll. Den är riktigt jävla tragisk, men i efterhand, en bra historia.

Klockan var strax efter fem, jag satt och såg på Himym tillsammans med Rebecka hemma hos Erik. Runt tio över går jag hem för att hämta pengar, ska nämligen ner på Konsum för att köpa Billys Panpizza. Istället för att ta egna pengar lånar jag ur pappas burk med småpengar, tippar på att en pizza kostar 15 och tar en 10 och femma. Springer, på mina nya awesome skor med relativt hög kilklack, ner på affären och inser att kön är milslång (dvs ända till godiset, eller för er retards som aldrig varit där, typ 7 meter). Men, klockan är ju bara kvart/tjugo över och träningen började först sex, så med gott mod ställer jag mig i kö. När det nästan är min tur plockar jag fram pengarna ur väskan och till min stora förfäran ser jag att det banne mig bara är en krona och en 50-öring! Snabbt staplar jag hem igen, genar över gräsmattan och vrickar i princip fötterna, men väl hemma är klockan redan 25 över fem och kön borta på Konsum blir ju inte kortare. Så, jag skiter i pizzan och hittar ett par potatisbullar i frysen, som jag börjar steka på högsta värme (dum idé!) samtidigt som jag byter om vid spisen.

Så sätter jag på mig shortsen och ser att mina hår är allt annat än avhårade, och i ren panik slänger jag upp benet i diskhon, smörjer på lite balsam (var fan är raklöddret när man behöver det som bäst?) och rakar, lite slarvigt, och äter mina potatisbullar (som är brända utanpå och frysta innuti) med en hand. Eftersom ätandet kräver en del av min koncentration så råkar jag skära mig på knät och blodet sprutar. Ni vet ju hur mycket sånt blöder. Vid det här laget är klockan 20 i, och 10 i ska jag vara hos en kompis. Dock anser jag mig ha tid med att tömma diskmaskinen, så med ett knä som aldrig slutar blöda gör jag det, på rekordfart. Klockan är nu kvart i och jag springer in i vår proppfulla skrubb för att hitta mina skor och basketbollen. Längst inne i skrubben, kravlandes bland dunjackor och andra skumma saker, släcks lyset. Det blir kolmörkt i hela huset. Yes, en säkring går. Jag tar mig ut ur skrubben, och det knackar på dörren. Det är en av Ivars extremt jobbiga kompisar som ALLTID knackar på och som Ivar ALDRIG vill vara med, och vid det här laget är jag så less så när han öppnar munnen fräser jag "IVAR ÄR INTE HEMMA!" och stänger dörren igen. Men, tillslut, är jag och min kompis, i tid, framme på träningen, och jag ska just låsa cykeln då min tränare kommer ut och säger:
 "Det blir ingen träning."

SAY WHAT?! Fattar ni hur tungt liv jag lever? Var bara tvungen att berätta.

And internet is back! Nice. Sitter här och latar mig, och Rebecka, my angel, lockar mitt hår. Ikväll blir det ju night out, vi ska ut på restaurang tillsammans med Greta och Jessica. Vi firar nämligen födelsedagsbarnet, Jess, som fyllde år tidigare i veckan, onsdag för att vara exakt. Jag är taggad till tänderna och känner jag de andra rätt så är det liknande känslor.

Lite bilder däruppe från... Förra veckan(?) då jag och Rebecka var ute och skuttade.

Förresten, om ni nångång får nys om att det vankas temavecka om vatten på er skola, DRA PÅ ER EN FÖRKYLNING ELLER RES BORT! Jag svär, det är inte kul. Jag har faktiskt, insåg jag, just genomlidigt de absolut tråkigaste dagarna i mitt liv, so far. Amazing.