Zup friday. Känns: Bra. Sov: Lite. Åt: God frukost. Har: En timme och en kvart kvar av skolan. Sen: Helg. Känns: Igen, bra. Och snön ligger ännu tätare nu, imorse var det 7.3 minusgrader när jag cyklade till skolan under fullmånens sken. Heja julen, imorgon är det December och man får gratis pepparkakor i en julglad korridor idag. 

-

Jag har träningsvärk men det är ju den bästa värken sägs det, var tvungen att googla på fåniga tumblr-motivationsbilder igårkväll (som mest gjorde mig upprörd) för att orka träna men det var faktiskt värt det. Ska träna oftare. "Damn, I regret that work out - No one. Ever.". Hade också en föreställning igårkväll om att jag behövde dricka mer vatten än jag gör, vilket resulterade i ungefär hundraåttio nattpromenader till toan och somna väldigt sent. Note to self: Drick vatten på morgonen istället. 

-

 

Rubriklåt: 

 

 

 

 

Tisdagkväll och ikväll faller snön från himlen. Tjocka, vita snöflingor under gula gatlyktssken, de smälte mot ansiktet när jag tog en promenad mest för att få höra det där knarret under skorna igen. Särskilt kallt är det inte än, men ikväll, nog för att ett vitt täcke ska ha brett ut sig på marken här utanför. Tyst, stillsamt, orört. 

 

Tröttnade på matteböcker och krångliga ekvationer, kröp upp i sängen där jag spenderar allt för mycket tid och såg på "Blue Valentine". Ska man nu vara sådan och tipsa film, så tipsar jag väl nu. Se den ba, liksom. Bra. 

 

Imorgon, mina vänner, är det onsdag. Ja, det kan vi konstatera. Sedan är det banne mig inte långt kvar till första advent. Fan vad balanserad och lugn och JOBBIG jag känner mig med alla dessa PUNKTER, ska härmed bara avsluta meningar med utropstecken (exclamation point) för att sprida lite härlig, positiv LIVSANDA!!

-

Rubriklåt: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har sagt det förr men jag säger det igen, ni får ursäkta detta eviga flöde av instagrambilder, ikväll på min katt som jag saknar. Jag har helt enkelt väldigt tomt på bildlagret. Inspirationen håller sig lika långt borta från min åsyn som dagsljuset. Kanske kommer de båda tillbaka, hand i hand, en dag. Då ska jag åter ge alla läströtta ögon bra upplösta bilder att vila blicken på, att frånvarande skrolla förbi utan att knappt veta varför. Kanske haja till, om jag har tur, och tänka något mer kring något här. Men tills dess, får ni nöja er med en sjuttonårings virriga ord mot vit bakgrund, ord som kanske saknar logik ibland men sällan mening. 

-

Helgen blev plötsligt nästan planlös, men på ett sätt känns det skönt. Och ni som tänkte det, ni har ju rätt, det är bara tisdag än och mycket hinner ändras och ändras om. Lita aldrig på saker du inte styr själv över så slipper du bli besviken, brukar jag tänka, inte på ett dystert och cyniskt vis, utan kanske mer som en liten mur. Nej, inte mur förresten, ett hönsnät mer, som får fånga upp allt det där hoppet som hos andra så lätt raseras och kan förstöra hela minuter, kvällar, helger, veckor. På så sätt kanske jag har blivit ganska bra på att leva i nuet, vill jag gärna tro, fast många tycker att det låter som en hopplös inställning till livet. Men de ser det bara ur fel vinkel.

-

Rubriklåt: 

 

Kanske den bästa bilden i sommarens bildarkiv. Tre flickor, en sommarstuga och den där friheten bara sommarlovets ljusa nätter kan erbjuda. Men nog om nostalgi kanske, det är ju nu som är livet och allt det där andra har ju redan varit.

-

Idag, dålig dag, med ishalksmorgon och trasiga knän och ingen som frågar hur det gick. Jantelagen. Vidare och vilse i dimman på en ö kanske inte så långt ifrån men isolerad och iskall. Somna på föreläsning i en sal jag trodde jag skulle slippa för all framtid och vem tycker egentligen att det är intressant med avloppsvatten och hus som luktar, ja, skit. Och inte var det roligare en andra gång. 

-

God middag i alla fall för farmor kan i köket, och kvällen kan ju faktiskt bara bli bättre med tjuvstartsjulfika och mysfilmer med fina flickor. "4:00, wallow in self pity; 4:30, stare into the abyss; 5:00, solve world hunger, tell no one; 5:30, jazzercize; 6:30, dinner with me - I can't cancel that again; 7:00, wrestle with my self-loathing... I'm booked. Of course, if I bump the loathing to 9, I could still be done in time to lay in bed, stare at the ceiling and slip slowly into madness. But what would I wear?" Åh Grinchen.

- 

Rubriklåt: 

 

En brusig instagramviskning om livets mysigaste bokhylla. Läs inte allt för noga på de övre boktitlarna bara, de representerar nämligen inte mitt eget bokförråd. Personligen har jag en tendens att hellre låna till mig böcker än att faktiskt köpa dem, av både ekonomiska, miljömedvetna och nostalgiska skäl. Det finns en viss charm i sönderbläddrade sidor, vikta hundöron och okänd historia. Biblioteket och barndomsminnen, en soffpöl och helst låna samma böcker varje gång. Den här mamma, snälla den här! Men den har vi ju redan läst gumman... Jamen bara en gång till? 

 

I dessa dagar har jag dock mest tid för kurslitteraturens oändliga listor. Tur att även lärare ibland begåvas med hyfsad känsla för böcker och ikväll kryper jag upp i kuddhörnet med Disgrace i handen och Nick Drake sprakandes i högtalarna. Värre pluggkväll kunde man ju faktiskt ha. 

-

Rubriklåt: 

 

Söndagen är här nu och en del skulle nästan påstå att den redan är förbi men det är svårt att säga för det blev aldrig ljust idag. Det är ett jävla tjatande om det där mörkret, säger de, kanske beror det på att det har tagit sig in, bosatt sig djupt där inne och spridit sig långsamt i allas kroppar, förslöat oss, dimmat ner blicken och liksom sugit något ur oss. Kraft, kanske. Det går inte riktigt att ta på, vi var nog aldrig gjorda för det här. Men en latare sida får istället bre ut sig fritt, den som unnar sig och myser, den som inte längre behöver hitta ursäkter för att stanna i sängen en söndag då himlen är precis sådär grånad och mjölkvit som den tycks vara aldeles för ofta i månaden November. Böcker avverkas, filmer ses om, kylskåp och skafferier länsas, fulkläder dras på och rullgardiner dras ned. Varje år är det samma visa och det är som att vi aldrig lär oss. Det är som att det drabbar oss med samma förvånansvärda slagkraft varje år. Det är som att hur mycket vi än grämer oss, hur mycket vi än längtar efter varma, ljusa sommarnätter så står vi alltid där i Augusti och klagar över sensommarvärmen. Aldrig blir vi då nöjda, skojar de med lite insikt men ändrar sig inte. Kanske behöver vi någonstans de där kraftlösa dagarna då böckerna och filmerna får bli vår enda distraktion, då stressen och pressen får vänta tills imorgon. Eller så behöver vi bara tro att vi behöver det. 

-

Rubriklåt:

 

 

 

 

Sen torsdagskväll och novembermörkret ligger så tätt över staden nu. Nästan konstant. Mysbelysning och te i all ära, men ibland bara, saknaden efter en solvarm balkong och bara ben, solljus som strilar in mellan täta lövverk, en bok alldeles bucklig av medelhavets salta tårar. Hår som aldrig torkar och läskande kalla drinkar, inte en gåshudsklädd arm så långt ögat når. Ljusa dagar, ljusa nätter. Visst är det nästan ofattbart länge kvar till nästa sommar? 

-

Rubriklåt: 

 

 

 

 

Nu måste jag faktiskt bli lite politisk av mig här på bloggen. Idag sprids ett klipp fort som vinden på internet som Expressen lagt upp, en filmsekvens från två år tillbaka där, ja, Sverigedemokraternas värsta sidor står i klart solljus. Erik Almqvist, en högt uppsatt SD-politiker, ett par kollegor, en mobiltelefon och oskyldiga medmänniskor, och plötsligt var det ingen poäng att ljuga längre. Jag hoppas VERKLIGEN att SD hamnar i skiten ordentligt nu, att de går under och att hela Sverige ser dem för vad de egentligen är. Att de i nuläget är vårt lands tredje största parti är fan bortom alla gränser. Senare idag publicerades detta och det lutar ju åt rätt håll om inte annat. Såna som Almqvist borde spärras in. 

 

 

Blev glad i magen i söndags när Markus Krunegård mitt under "Korallreven & vintergatan" skriker ut att "Mänsklig värme är botemedlet mot att SD just nu är Sveriges trejde största politiska parti!!", hela publiken hamnade i extas kan jag lova er. Bra Krunegård, hoppas fler tar efter dig så vi kan få ett slut på detta sjuka nån gång! Taggar nästa val, då får jag också rösta. 

-

Rubriklåt: