But she don't sleep at night, afraid to turn out the lights

Dunkar Johnossis gamla i gröna lurar och det är nog fel tid egentligen men det har aldrig varit bättre. Vill skrika texterna bara för att jag kan dem men viskar tyst istället. Dygnet är mer än upp och ner, det där med nya tidszooner blir nog inget problem för en sådan som jag. Och det är som att hela världen saknar i förtid. Jag fokuserar på dagen (fast egentligen lever jag om nätterna) eller fantiserar om nya tider som är för långt bort för att tro på.
-
Men vet ni, på världskartan som täcker väggen i rummet som aldrig kommer kännas som mitt (och det var kanske inte tanken heller) så kan jag ta alla avstånd i ett enda kliv.
-
Aldrig trodde jag att folk kunde fnysa så högt. Men vi stod envist kvar. Jag höll hårt i din hand som är varm när min är kall. Och de sa att de aldrig dömde någon men se vad fel de hade. Jag gömde mig i tonerna av dina andetag och snön yrde när vi sprang snabbare än benen tillät. Jag tror att jag log ändå och deras högljudda tankar rann av min rygg när jag förstod att det inte spelade någon roll.
-
Rubriklåt:
18 karat gold- Johnossi

Leave a comment
By: Jess

JAaaaaaaaaag förstår faktiskt, miihihihiihihi.bus PussEmmsan

2012-01-11 @ 17:50:28



Name:
Remember me?

E-mail:

Got your own blog?:

Comment:

Trackback
RSS 2.0