Dancing through the underground

En bild, snodd från Siri, på oss när vi spelade i fredags. Det var galet kul. Ni anar inte vilken sjuk adrenalinkick det är, att se ut över alla ansikten som är vända mot en och veta att alla lyssnar. Även om publiken består av några hundra trötta högstadieelever så är det ändå helt magiskt på något sätt. Och otroligt läskigt. Såklart.
Kan inte förstå att jag går ut freaking grundskolan imorgon. Sick. Nu taggar vi till alla 10000 sommarplaner som  har blivit smidda halva nian!
Rubriklåt (coverguden som har ett namn man lätt förväxlar med en annan snubbe):
When the stars go blue-Ryan Adams

Leave a comment



Name:
Remember me?

E-mail:

Got your own blog?:

Comment:

Trackback
RSS 2.0