So I heard there's no good to run but it feels so much better now that it's done and tonight I have to leave it

Åh, så sinnessjukt mycket på väg just nu. Sitter på ett av tusentals caféer på Bangkoks flygplats (skummaste mellanlandningen/omvägen i livet men vad gör man inte?) och väntar på att tiden ska gå. Om en timme är det boarding igen, och nästa gång vi går ned för landning är det på svensk mark. Åh, så fint. Ignorerar allt som heter förkylning och dunkar partymusik i lurarna. (Kan någon förklara varför David Guettas jäkla Love is freakin gone suttit som berget i mitt huvud sen jag vaknade? Skjut mig.)
-
Rubriklåt:
Tonight I have to leave it- Shout out louds

See the place where you used to live when you were young

-
Torsdag och vakna med nästan ingen feber. Man ska inte ropa hej men kanske går det för en gångs skull åt rätt håll, om så bara för ett tag. Packa, packa upp och packa om, halvfulla resväskor och luften andas "på väg". Den välbekanta kvällen före, mentala förberedningar och väntan, väntan, väntan. Lördagmorgon är bara döda timmar bort, och sedan är jag där igen. Nog trycktes det på pausknappen när jag gick, men ibland playas det vidare när man vänder ryggen till. Tillbaks till slutet igen.
-
Rubriklåt:
When you were young- The killers

Jag är inte rädd för mörkret

I brist på bättre kör vi på en fin mix av bilder från andras kameror. Inte klokt vad smexiga bilder, egentligen.
-
Annars är jag fruktansvärt bitter över livet just nu. Eller egentligen, över mitt fysiska tillstånd. Dunderförkylning Två har inträffat och livet. Äger. Inte. Karma eller gud eller vad fan detta nu är, orkar bara inte! Jag i måndags: Ohyes, solen skiner och jag är frisk och på fredag ska jag hem! Gud i måndags: Aa nu jävlar ska jag få henne att tro att allt äger MEN PÅ TISDAG SKA HON FÅ HELVETESFEBER, MOHAHAHA.
Tack Gud. Tack.
-
Rubriklåt Rubrikplatta(Fast nu blev allt lite bättre för KENT HAR SLÄPPT NYTT BITCHES):
KentKentKentKent

Kalendern visar måndag men vi lever lördagkväll

Godkväll på er, bush-befolkning! En upp och ner-helg utan dess like, på både gott och ont. Fantastiska vänner har jag åtminstone funnit här, som finns där i vått och torrt. Tur är väl det när allt inte går som det borde! Men inget ont som inte för något gott med sig och trots vissa missöden och svarta rutor är det fel att påstå att jag haft tråkigt.
-
Och veckan fick en helt ok start med cirkus 27 plusgrader, stekande sol, håltimmar, tappanyaki till middag med Johanna på stan och världens finaste hund som fick bli min för en kväll. (Jag tänker nog aldrig lämna tillbaka henne...)
-
Rubriklåt (En nykomling med Håkan-koncept):
Kyss mig- Axel Algmark

You can go your own way

Torsdagar och Starbucks och kan ni se vilka bröder som gömmer sig på bilderna? Kameran i andras händer och aldrig vet man vad som pågår bakom ens fagra bakdel, va. Trevlig eftermiddag på det hela taget och hejdå till veggie-livet för ett tag nu. Jaget i första hand och hipsterlivet får vänta till svenskare tider.
-
Imorgon fredag och äntligen helg, förkylningen är nästan borta och sommaren står för dörren! Jag tror att allt det bästa inte hänt än, sjöng guldgossen från götet på en svettig scen en gång för evigheter sedan och så är det kanske.
-
Rubriklåt:
Go your own way- Fleetwood Mac

Thirty five people couldn't count on two hands the amount of times you've made me stop, stop and think why are you being such a dickhead for?

Stirra ut i rymden, kan man fånga stjärnor med ögonen? Trött i vågor. Spegel, spegel, på väggen där, säg mig vem vackrast i landet är och saknar man inte ibland att springa runt, runt utan att fundera fast när jag ser på barnen kan jag inte sakna det. För nog var det kanske ändå som jag drömde en gång, om än så mycket mer komplicerat. Vissa saker kanske bara borde få rinna ut i sanden, men det är hjälplösheten som håller mig vaken. Vad gör man när orden inte räcker längre och hur fångar man rök mellan händerna?
-
Förresten, se I love you Phillip Morris, bra film. Bra, bra. Och det är fränt att fälla tårar till filmer även om man aldrig gör det annars. Sådeså.  Bra också med vänner som är grannar som gör ens onsdagskvällar lite roligare.
-
Rubriklåt:
Dickhead- Kate Nash

I guess you do the dirty now and I do the dancing

Onsdag och se så proper hon är om dagarna nu. Skoluniform och regnhimmel, men kanske ska man akta sig för att klaga när hemma är dränkt i snöstorm igen. En sån där dag som aldrig ville ta slut, och när läraren funderar högt över varför alla verkar så distanserade så svävar allas blickar ännu lite längre bort.
-
Frida Hyvönen har släppt nytt och för alla som inte upptäckt det, ta och gör det va. Det är ju rätt fint, sådär.
-
Rubriklåt:
Dirty dancing- Frida Hyvönen

It was that moment that I made up my mind, there is no longer no use for me to try

Nedräkningen sker på fingrarna nu och snart står jag på välkända gator igen. Tio dagar och snabbt ska det gå. Luftombyte har aldrig känts mer nödvändigt när allting sticks och kliar, när arga fingrar och hårda ord slåss med kramar och det var väl som hippien sjöng en gång för vem ska man tro på när allting är såhär? Och mitt i alltihop njuter kroppen av sommarstrålar från himlen och bikini-eftermiddagar på balkongen, kanske är allt mer som den skäggiga gubben sjöng med raspig ton, it is all fucked up but we carry on. Mindre skolpress och duktiga kemister, ingen som hör och långsamma mobiler. Jag är kaos, men det är ju ni också.
-
Rubriklåt:
Worst Case Scenario- Laakso

And it's hard to dance with a devil on your back so shake him off

Shanghai och shopping i mängder. Ett urval av alla prytlar jag håvade in på bild ovan. Mycket nöjd. Förutom kopiösa mängder av konsumtion bodde vi (vi=jag och min familj, hela högen) på fint hotell, åt på tjusiga restauranger och gjorde turistiska saker som att åka upp i världens högsta utkikspost, "Kapsylöppnaren". Hundra våningar upp! Det ni.
-
Nu är det måndag igen och jag har återvänt till livet efter en veckas sängliggande. Man kan ju inte va sjuk förevigt, liksom.
-
Rubriklåt (Taggad nanting på detta i sommar!):
Shake it out- Florence and the machine

The good times gonna come

Känner mig sådär vackert, över-exponerat sjuk. Tycker synd om mig själv dagarna i ända och kan inte alls sova om nätterna. Vem sa att det var kul att vara sjuk? Förkylningen tycks sätta sig lite överallt, kommer på mig själv med att söka upp gamla nostalgiska tv-serier och spel att fördriva tiden med. Varvat med underbara, tragiska Skins. Intressant kontrast.
-
Rubriklåt:
Good times gonna come- Aqualung

Do you believe she said that? Can you believe she repeated that?

Rastlös, så rastlös, men orken räcker knappt för att ta mig till köket. Fast lunch måste man ju ha, och då är det ju finemang att bo i Kina. En treminuters-promenad ner längs med min gata finns en (läs: flera) liten restaurang, eller ett "Hål i väggen" som en del skulle kalla det. Hur som haver, säljer de svingod mat, även i take away-format. Denna rätt ovan, Fried rice, har kommit att bli en av mina vego-favvisar i det kinesiska mat-träsket. Extra fint när det bara kostar mig sex kronor!
-
Rubriklåt:
Hate- Cat Power

Jag skulle säga att vi är plus/minus noll

-
För trött för att dölja, det måste va uppenbart. Det känns som igår, eller som två evigheter sedan. Kom inte närmre, snälla, kom närmre. Så trött så man blir pigg, och vågrätt hållning går henne på nerverna. Vi dansade i samma takt.
-
Rubriklåt:
Vi kommer att dö samtidigt- Säkert!

At once I knew I was not magnificent

Influensa-känslor och långa dagar i sängen. Huvud som dunkar, hals som svider, hosta som river. Alla har vi varit där, och det är lika värdelöst varje gång. Dricker te och äter glass i väntan på bättre tider. (Så sinnessjukt sugen på en blåbärsmuffins från Starbucks, inte ens kul. )
-
Rubriklåt:
Holocene- Bon Iver

Point to the sky feel free, a sea of people, all equal smiles in front and behind me

Utflykt och Buddah i guldigt jätteformat. Ta på hans fötter och du skall bli lycklig, och ju större öronsnibbar desto längre liv. Dalande utsikter och tusentals trappsteg, vattenfall och en driver som blev guide. Kändisfaktorn är hög när kineserna vill ta foto tillsammans med ens västerländska utseende. Fast egentligen är det mest sjukt, vad hände med jämställdheten osv. Massvis av tempel och bönepallar, nog känner man sig som en utländsk fågel bland alla främmande traditioner men som jag och far konstaterade, vi lever i ett foto-land utan gränser så det gör nog inte så mycket.
-
Rubriklåt:
Weak become heroes- The Streets

We were born and raised in a summer haze, bound by the surprise of our glory days

Påsklov och dagarna springer förbi oss. Fåniga låtar och mittemot-fönster. Nätterna är dans och dagarna musik, alla har väl spelat på gitarren någon gång och kaffe smakar gott även när inget annat gör det. Fötterna värker efter höga klackar på ett fullt dansgolv, men vad gör väl det när solen skiner och påsk-firande lurar runt hörnet? Jag tycker att lovet kan få vara lite längre, tillvaron blir så mycket bättre när man gömmer skolböckerna under sängen.
-
En saknad storebror är också på besök i dessa dagar och förgyller middagarna med skrattårar.
-
Rubriklåt (Right back at you, I suppose..):
Someone like you- Adele

Och hundratusen ögon stirrar på oss, ingen ser, och hundratusen röster skriker efter något mer

En konstig klump i halsen och förlängd ledighet. Toner från gitarren på balkongen mittemot som seglar in genom fönstret. Någon sa att det kommer att ordna sig.
.
Rubriklåt:
Skisser för sommaren- Kent

Rör dig fast jag inte får det, önskar att jag bara drömde

Tack livet för att du berövar mig min bästa vän. Tack främling för att du baxar min finaste ägodel. LIVET. UTAN. IPHONE. ALLTSÅ. Det är inte ens kul. Inte för att telefonjäveln fungerade i Kina ändå (tack Telia, inbitna patrioter med era snablarns mobil-lås) men fortfarande..! Om någon känner för att ge mig en ny, alternativt spåra upp min, numera stulna, go ahead! Vadå bitter?
-
Rubriklåt:
Samma nätter väntar alla- Markus Krunegård

RSS 2.0