Vaknar mitt i natten av mitt hjärta som slår dubbla slag, bit ihop så ingen märker, bit ihop för smärta stärker

Tog mig ut i natten. Fotade allt jag såg i mörkret. Jag tror det regnade lite. Kallt men ändå så mycket varmare än det borde. Och de påstår att imorgon är det första december. En kulle täckt med klibbigt gräs. En ensam gran. Gatlyktors sken, vänta på mig. Musiken dånar. Jag missade omvärlden, så uppfylld av mina egna tankar. Och alla tror att de är så djupa. Egentligen handlar det bara om kalla händer och ögon som ser. Springer och står kvar. Bokstäverna envisas med att trilla ut i sorgsen ordning. Det är väl så det är när man är ung. Har jag hört.
.
Rubriklåt (För att jag har en fin vän som också tycker att matte är rätt trist men som har en grym musiksmak.):
Det var inte hela världen- Ludwig Bell

Look back in silence, the cradle of your whole life

För att frågestunder är överskattade när det finns fåniga listor, för att klockan är mycket och det är skola imorgon, för att jag är ensam och trött, för att jag insåg att jag aldrig någonsin roat mig med en sådan här förut och för att bilddagboken slungar mig tillbaka tre år i tiden.

 

 

1. Sover du i BH?

Om jag vill. Vill sällan. Ibland.

2. Sover du med strumporna på?
Förr: Aldrig. Nu: Jämt. Kalla sängjävlajävel.

3. Sover du helst ensam eller tillsammans med någon annan?

Beror på om jag vill sova eller ej.

4. Gillar du drama?

Livet är en film.

5. Är du typiskt tjejig?

Fruktansvärt, rena rama fnitter-flickan.

6. Vem kramade du senast?

Rasmus. Eller Siri. Minns ej. Hm.

7. Liten eller stor väska?

Kånken är det enda rätta.

8. Är du kort?

Pygmé.

9. Gillar du någon?

Nej. Ingen. Hatar allt och alla. Tss.

10. Har ditt Facebook lösenord att göra med någon kille?

Har att göra med alla killar.

11. Bryr du dig om dina strumpor är smutsiga eller inte?

Vem gör inte det?

12. Tycker du att du är omtänksam?

Ibland för lite, ibland för mycket.

13. Klär du ut dig på Halloween?

SÅ FORT JAG FÅR CHANSEN.

14. Vart är de lustigaste stället du somnat på?

Bakom skoterstyret, kom jag fram till härom dan. Sjuka människa.

15. Har någon tafsat på dig under som senaste 24 timmarna?

Nå alldeles frugensvärt.

16. Finns det något rykte om dig?

Det skulle vara intressant att veta, faktiskt! Tror att en del brudar skyr mig som pesten för att jag baxar alla bra killar osvosv.

17 Kallar du någon dess efternamn?

Haha, faktiskt. Men bara när de inte hör.

18. Hur många killar kommer läsa detta för att de står "Girl Confessions"?

Alla. 100 Minst. (var fan står det, förresten?)

Kryssa i de som passar dig:

[] Jag använder inte smink.

[x] Jag har gråtit på bio.

[] Jag kan inte sätta på mascara utan att öppna munnen.

[x] Jag blir svartsjuk.

[x] Jag tycker Johnny Depp är snygg.

[x] Jag älskar att skratta.

[] Jag gillar death/grind/black metal

[] Jag gillar rap.

[] Jag gillar techno.

[] Jag gillar country.

[ ] Jag skulle känna mig vilsen utan datorn.

[ ] Jag äger en Spice Girls CD.

[ ] Jag äger en Britney Spears CD.

[x] Jag äger en boy band CD.

[xxxx] Jag blir uttråkad av att se på fotboll.

[] Jag har aldrig blivit kallad en bortskämd brat.

[x] Killar är förvirrande.

[x] Folk har sagt att jag är ett dåligt inflytande. (Dysse-fråga, javisst!)

[x] Jag har hål i öronen.

 

Va ärlig nu!

Vilken färg är det på din bh?

Det var ett jävla tjat. Nyfikna va?

2. Föredrar du ljus- eller mörk hyade killar?

”I’m not gonna spend my life being a color”

3. Är du för tillfället frustrerad på någon kille?

Killar gör mig frustrerade titt som tätt. Tjejer också. *Frustrerad*

4. Vad finns det för något en kille kan göra för att du ska gilla honom?

Ge mig kakor! Nej. Hm. Vara intressant, kanske. Och snygg som fan.

5. Har du någon bästa vän?

Ja. Många.

6. Har du någonsin fått ditt hjärta krossat?

Manglat av en buss.

7. Har du någonsin funderat på plastik kirurgi?

(Särskrivning, *gnisslar tänder*) Klart. Läppförstoring i Kissie-style. Inte.

8. Är du nöjd med ditt liv?

Vissa dagar.

... Vart tog 9 vägen? :P

-.-

10. Har någon av dina vänner någonsin stulit din pojk- eller flickvän?

Nej, jag föredrar att sno deras.

11. Har du hoppat i en pool med dina kläder på?

Ofrivilligt.

12. Har du fler flick än kill kompisar?

Hm. Kanske. Jo, det har jag nog.

13. Hur länge har du haft facebook?

Sen tidernas begynnelse.

14. Har du någonsin givit en pojke en bitch slap?

Håller mig till knutna nävar.

15. Vad är din största rädsla?

Har ingen, är cool som sten. Lögn. Förlora någon nära, kanske.

16. Har du någonsin gråtit dig själv till söms?

Som den lipsill jag är.

17. Har du någonsin lyckats sluta tänka på någon?

Frågan är konstigt ställd och illa formulerad.

18. Tror du på “once a cheater, always a cheater"?

You could be a cheater.

19. Har du någonsin haft en bra magkänsla om något?

Gud ja! Annars vore jag ju en relativt misslyckad/otursam/omdömeslös människa.

20. Har du någonsin önskat att du var känd?

Ja. Mest för att kasta det i ansiktet på någon eller för att göra något jag faktiskt älskar och få betalt för det.

21. Saknar du någon nu?

Många. Är alldeles för ensammen just nu. Annars skulle jag icke roa mig med en sån här lista.




Ta det med en nypa salt va.
.
Rubriklåt:
Only the young- Brandon flowers

Because we'll hold each other soon, in the blackest of rooms

När det finns för mycket måsten gör jag helst något helt annat. Som att fota mig själv. Eller lyssna på musik av en duktig vän. Eller stirra på en svart display och låtsas att den lyser. Trixa med mitt opålitliga internet. Skriva ned ord på papper och låta dem fylla mina väggar. Sådär som bara vissa ord förtjänar. Kryptiskt. Tänka att någon kanske förstår en vacker dag.
.
Rubriklåt:
I will follow you into the dark- Death Cab For Cutie

Jag ser dom klättra i träden för att se mer av världen, för ett vidsynt liv precis som vi

Dricker kaffe. Tur att det är billigt som gatan, på denna skola. Stay awake. Lugnt ju. Konstig känsla på vissa lektioner, inte riktigt här. Undrar om jag ser ensam ut ibland. Undrar om folk tänker, Varför sitter hon själv? Undrar om de dömer mig då. Fast samtidigt undrar jag inte alls, vissa dagar känner jag bara så. Som att jag är det bästa sällskapet. Ingen förstår mig så bra som jag. Ser figurerna som bildas i kaffesumpet. Rycker till av plötsliga ljud, sov jag? Jag vet inte. Lite förvirrad, påstår dom. Så kanske det är. Räknar skor i ett nytt klassrum. Spelar det någon roll, egentligen?  Jag tror inte det. Inte om hundra år.
.
Rubriklåt:
Ibland gör man rätt, ibland gör man fel- Markus Krunegård

You don't seem to mind and I just can't see how

Egentligen har jag ingen julstämning alls i kroppen. Det gör mig dock inte mindre taggad på lördag och teater och julkalender-scener. Jag ska spela Julhunden/Hammarbyhunden, bland annat. Med andra ord, kvällen har spenderats på scenen, hysteriskt genrepandes. Repliker. Skratt. Dialekter. Dialoger. Så mycket lättare att lära sig än geografitermer.
Behöver: Fokus. Vill ha: Någon trevlig prick med kaffe och kakor som hälsar på objuden. Sjukt fin anledning att inte dyka ner i geografiboken. Men icket.
.
Det är något i fingrarna som vill ut. Något som snurrar i huvudet, dunkar i hjärtat, kryper längs med kroppen. Bryt dig lös. Visa dig. Vill skapa nu.
.
Rubriklåt (Med sånt här i högtalarna behöver man inte så mycket mer.):
Bear- The Antlers

It won't happen twice that we live at the same time


Black & White. Finns inga ord för den här helgen. Eller det finns alla ord. Samtidigt. Ger det ett försök.
Leva. Leva nu. Människor. Sömnbrist. Skrivna ord, sjungande ord, fina ord, sagda ord, osagda ord. Kaffe. Nytt. Film. Pannkakor. Kallt. Varmt. Glädje. Skratt. Och någon sa att det är fint att jag ler så mycket. Advent. Snöbrist. Krossad kladdkaka. Musik. Mackor. Skofritt. Det finns stunder då det känns värt att gå fast man kan ta bussen och det blåser. Nummer. Gitarrer. Jag är upp och ner. Kanske förkyld. Kanske värt det. Cykla. Sova. Ögonkontakt, banankontakt. Förvirring. Sms. Kramar. Spritpennor. *Ler*. Ibland bara lyssna i tystnad och det kan vara fint fast man är många. Ta ett djupt andetag och lev på det förflutna. Nu är det vardag igen.
.
Rubriklåt:
Emmylou-Laakso

Reckless abandon, like no one is watching you

För att det är första advent och den där snön som var då inte är nu och kanske saknas av någon. För att eld är det bästa elementet och för att det blev ett fräsigt färgtema på allas kläder utan att det var tänkt och för att jag tycker om det där med film och ljudlöst skratt och musik. För att traditioner är fint och tryggt och likadant varje år fast allting annat förändras på ett ögonblick.
.
Rubriklåt (Även denna låt som spelas i videon, om nu någon inte visste det.):
Sweet disposition- The temper trap

And so it is, just like you said it would be

(Axel måste öva på att ta kort tror jag minsann... )
Bilder från gårkvällen. Otroligt mysig filmkväll som snarare mynnade ut i nån slags musikkväll med gitarrer och sång och diverse trumkomp. Fascinerad över att vi faktiskt tog oss igenom EN film. Har gått och blivit helt fäst vid kaffe. Håller jag på att bli medelålders i förtid tro? Kulturvetare *Fnys*. Nej, men det är trevligt. Mysigt. Fina vänner. Kalla promenader. Ostkrokar. Pannkaksfrukost. Livet: Är på topp.
.
Annars då? Jag. Älskar. Helg. Har faktiskt inte så mycket mer att tillägga. Ska fortsätta njuta av ledigheten ikväll.
.
Rubriklåt:
The blower's daughter- Damien Rice

I want you to notice when I'm not around

Sjunger. De säger att jag sjunger jämt, det kanske stämmer. Ständig ström av ljud som forsas ut mellan läpparna, utan kontroll. Idag har låten Creep kastats runt i luften, höga toner och trummande mellanspel. Två versioner blir en vacklande röra av toner.
Jag fotade en fjäril i somras. Den ville aldrig sitta still, flög runt, runt och satte sig överallt samtidigt. Jag krälade efter i gräset så tyst jag kunde. Solen lös på mina bara fötter och gröna strån stack mig i ögonen. Varför är det så mörkt?
.
Rubriklåt (Alltså, orginalet är Radiohead. Men jag föredrar den akustiska. Timos version är dock den som sätter sig på hjärnbarken titt som tätt, och båda är fina. Skrik ut det. ):
Creep-Radiohead/ Timo Räisänen

This city breathes the plague of loving things more than their creators


"Spegel, spegel på väggen där... "
.
Fredag. Äntligen. Jag måste sluta se vardagen som en nedräkning. Det finns fina vardagsting också. Massor, faktiskt. Men någon sa att det är okej att klaga på internet, det är vad det är till för. Så varför inte?
.
Ibland får jag för mig att jag ska fråga vad det är för folk som läser min blogg egentligen. För det är ju uppenbarligen en del som gör det. Statistiken viskar det i örat. Men något avhåller mig från att fråga. Kanske är jag rädd att inte få något svar. Fast ni vet ju hur jag är (eller gör ni det?), obotligt nyfiken. Hm.
.
Rubriklåt (Det blir aldrig dåligt.):
Hold on to what you believe- Mumford & Sons

In this world the heart beats slow, in my arms let's share the cold

Godkväll. Har äntligen lyckats laga internet här hemma. Eller laga... Fixa! Aldrig känt mig mer teknisk i hela mitt liv. Fantastiskt.
.
Ikväll har jag även hunnit med ett biobesök med fina tjejer. Fint, är inte ord jag skulle vilja beskriva "Twilight: Breaking Dawn part one" med. Nej, inte alls. Jag hade väl inga större förhoppningar på filmatriseringen av denna bok, då de tidigare filmerna varit... Sådär. Men allvarligt. Vad hände? Vad hände, vad hände, vad hände? Det var mer än illa, det var parodi, det var skrattretande, det var stela leenden och konstiga repliker, det var överdrivet och fånigt. Ett ögonblick kändes det som att jag slungades tillbaka till en biologifilm jag såg i fyran om blodomloppet. Lite mer dramatiskt musik, bara. En annan stund kändes det som dålig skräck möter Grey's anatomy (och de som känner mig vet att jag inte är ett fan av den serien. Alls).
Vet inte heller om besviken är rätt ord i sammanhanget, när förväntningarna inte riktigt låg där från början. Men chockad, är nog kanske närmare sanningen. Pinsamt faktiskt. Det enda som fortfarande kan hyllas är väl Robert Pattinsons insats i dessa filmer, även om det är långt ifrån hans paradroll och frisyren var konstig.
Vad hände?
.
Rubriklåt (Det enda som fortfarande håller måttet är soundtracksen till filmerna. De funkar. Mer än väl.):
Love will take you- Angus & Julia Stone

What do you got when you got nothing to give?

Alltså. Bildbristen är total. Fann det här klippet av en liten slump när jag av någon anledning klickade runt lite på Youtube. Det är något jag sällan gör, insåg jag sedan. Hur som helst, såg filmen Förortsungar igår (min lillebror undrade med allvarlig blick varför jag ser så mycket barnfilm) och den är ganska underbar. Gustaf Skarsgård är också ganska så underbar. Därav det här charmiga klippet (vågar inte se på det nu för jag minns att det var kul igår och då var jag ganska virrig och trött så ingen vet om det faktiskt är roligt nu).
.
Dagen har varit: Ganska ovärd. Gick upp, åkte till skolan, insåg att ingen nia ville besöka vårt program, därav ingen rundvandring utan istället en halv engelskalektion. Sträckte ut benen och insåg att vi slutade. Frågade mig varför jag överhuvudtaget vaknat. Åt lunch. Dröjde mig kvar för ett möte på skolan. Fann två trevliga personer på musikaffär, från Francee och Australiaa. Blev fascinerad, pratade engelska. Fastnade på station. Sitter här än. Med trevliga om än lite trötta typer. Snart ännu ett möte. Bio ikväll. Som sagt. Ganska ovärd dag, so far. Funderar fortfarande lite på varför jag gick upp. Mitt hår är kaos. Nu vet ni.
.
Rubriklåt (Bra. Som vanligt. Lyssnar bara på sånt här just nu. Det är mörkret.) :
Ashes-Taylor Bates

Half of the time we're gone but we don't know where

Har alltså just förtjänat min första bloggkommentar från mamma. Känns stort. Firar med ett mobilinlägg (det ordet gick jag skriva om 5 ggr) och diverse mobilbilder. Man måste ju släppa lös lite.
Rubriklåt:
The only living boy in new york-Simon & garfunkel

Jag ritar av Jack Sparrow.

 

 

Jag HITTAR Jack Sparrow, i Paris. Nästan.

Gratis glass gör Midgård till en fin skola.

 


I was happier then with no mind-set

Onsdag. Nu har jag alltså levt i ett internet-fritt hus i... 4 dagar. Tur att man äger en iphone (tack mor och far). Men fortfarande, det är ett ångestladdat moln över stämningen där hemma. Bloggabstinens, facebookbehov, filmbrist, musikfrånvaro... Ni vet.
.
ÅH, just i detta nu (tänk att ni också får ta del av min lycka) får jag alltså veta att det magiskt långa mattepasset imorgon är bortplockat. Vet ni vad detta innebär, kära befolkning? ATT JAG SLUTAR KLOCKAN ELVA IMORGON. Livet: Äger.
.
Rubriklåt (Nya bekantskaper, ny musik. Har en hel del nytt att visa er nu.) :
New Slang- The Shins

That's what you get when you let your heart win

Internet har lagt ner på hemmaplan. Förhoppningsvis inte för evigt, men just nu är det så. Livet är tungt. Min idrott börjar om cirkus en minut. Gotta hurry, I guess. Givande ord för omvärlden, känner jag. Korridoren är mörk men ingen reagerar. Ingen tänder lamporna nu. Jag såg en axelryckning. Jag tror aldrig min blick har flackat så mycket som på senaste tiden. Fokuset gick ut genom dörren och låste efter sig. Det var för kallt för att springa efter.
.
Rubriklåt (Live-musik i Kaffan idag. Paramore-covers. Blev nostalgisk och lite rädd.):
That's what you get- Paramore

Alla väggar kryper närmare och närmare och du vet, man måste bära en rymd på axlarna

Hela huset, hela byn, sover. Det är mörkt ute. Det är mörkt inne. Mörker, mörker, mörker. Funderar på att vända allt till en mörkare sida. Bli dödsätare och emo på samma gång. Roade mig själv, eller åtminstone gav mig en adrenalinkick, genom att se Sleepy Hollow. Johnny Depp och Tim Burton. Man måste ju se allt. Obehagligt med blodsplatter och halshuggning och död. Men ändå, tilldragande. Kan. Inte. Sluta. Titta.
.
Varför fungerar det så? Varför är det just det som är dåligt för en, det som inte tillför något alls och det som man redan innan vet ska sätta sig i huvudet efteråt, som blir så oemotståndligt? Är det adrenalinet, faran, man söker? Eller bara tanken på att det är fel? Försöker desperat att förstå det här. Natthuvud. Jag vet inget som påverkar mitt huvud mer än natten. Ingenting. Magi eller förbannelse? Det finns bara ett sätt att rymma. Sova.
.
Rubriklåt (sätter på en låt jag aldrig hört och låter det okända strömma igenom mig.):
Stockholm- Jonathan Johansson

We talked all night about everything that you could imagine, 'cause come the morning I'll be gone

Det är något visst med den första snön. Och då gills inte missplacerade snöhögar i ett höstigt Umeå. Utan då gills bara den där vita morgonen med knaster under skorna och synlig andedräkt. Iskalla händer och röd sol. Gräs som glittrar och klara kristaller. Fint, är det.
.
Distrahera mig, någon.
.
Rubriklåt (Känns som om jag hasplar runt på samma spår just nu. Snart ska jag kassera allt och hitta nytt igen.):
On your porch- The Format

Dina ögon, vilken färg är de? Jag vet, men jag vill se

Det går inte att fota en blyertsteckning. Det går inte. Men ni kanske ser vem det föreställer ändå? Fastän en bild på en bild aldrig blir en hit.
.
Inspirationen flödar och jag vet varför. Fast oftast bara om nätterna, för det är då den sidan av mig är vaken.
.
Rubriklåt (Den där musik-källan som aldrig sviker har gjort det igen.):
Allting är drömt- Mattias Alkberg

Ain't nothin' but a heartache, ain't nothin' but a misstake

Fett produktiva på samhällskunskapen. Te och kaka är standard på fredagslektioner. Midgårds kafeteria ökar midjemåttet brutalt på de flesta elever. Kommande headlines i Lokal-tidningen. Svär.
.
Tänkte bara proppa in ett sånt här lyckligt och taggat inlägg utan några som helst djupa meningar eller hemliga budskap. Inget sånt, istället återgår jag till att lära mig om den svenska riksdagen - På engelska.
.
Rubriklåt (Jävla Greta och hennes jävla blogg, nu är detta allt jag sjunger på. Jävla 90-tal. Jävla barndom.):
I want it that way-Backstreet boys

In the morning I'll be with you, but it will be a different kind

Aa. En kopp. HERREGUD NU HAR JAG BLOGGAT MED VARENDA BILD SOM FINNS I ARKIVET. I helgen ska jag faktiskt till obygden. Då ska jag fota som aldrig förr eftersom mitt sociala liv ändå kommer gå i stöpet. Fast familjemys är väl också trevligt. Ja, det är det. Synd bara att helgerna är så korta. SÅHÄR korta, är dom.
.
Ibland gör jag saker utan att jag tänker på det. Nyss satt jag uppenbarligen och sjöng lite för högt i ett väldigt tyst klassrum. Hm. Jag tror att jag tappat greppet om världen, flyger enkelt ut genom fönstret nu. Ska stänga av allt och bli hög på snön som aldrig kommer. Hitta på en identitet, lura allt och alla. Jag vet hur sannings-blänket ser ut, så jag ska tvätta bort mitt. Låt spelet börja.
.
Rubriklåt (När ingenting annat fungerar.):
Skinny love- Bon Iver

I solemnly swear that I am up to no good


May be the chill that autumn brings, may be a hundred different things

Hm, det börjar gå för långt med bildbristen nu. Baxade (Oh, how I love that word) en bild från Siri. Siri, min fina vän, som igår sken upp min dag genom att dyka upp på kvällskvisten med nybakade brownies. En till vän, Rebecka, skuttade också över, och vi njöt av en pluggfri mitt-i-veckan-lördag. Upptäckte även Tutti-fruttis nya förpackning, den var fett ful. Såhär känner vi om den:
Moget och bra. Fick förresten en fråga i mitt förra inlägg, och eftersom jag tycker om att svara på frågor tänkte jag göra det också. Eller kanske mest för att jag sällan får några, höhö. Så alltså, för att klargöra ditt förvirrade sinne: Jag ska till Kina. Och bo där ett halvår. MEN på vägen till Kina, i Januari, passar vi på att först glida förbi Thailand för tio dagars sol och bad. En trevlig extra-semester för att ladda batterierna, typ.
.
Annars då? Sitter och filosoferar över livet i en ny del av skolan. För mig själv. Om någon mot förmodan skulle ha vägarna förbi just i detta nu kan jag bara meddela att jag har lunchrast en halvtimme till. Inte för att jag ogillar ensamheten. Då kan man ju blogga och stirra på tomma kaffekoppar och lyssna på andras konversationer. Torsdagar äger.
.
Rubriklåt (Hata att mina hörlurar är i skåpet och hata att jag är för lat för att hämta dem. Älska den här filmen.):
She- Elvis Costello

So long since I wished to get up in the morning, so long since anything but singing had a meaning

Ser solen som lyser på väggen utanför och saknar mitt långa hår som fan. SOM FAN. Luggen är i alla fall lång nu för tiden, ser absolut ingenting. Sneglar. Igår var det... Sju personer som inte kopplade att jag var jag. Vilket roade mig till max, såklart. Särskilt som jag gått runt i den här frippan i över tre veckor nu. Lika kul varje gång man får den där misstänksamma "Varför säger hon hej till mig...?" och sen "AHA, det är hon!". Man ser nästan glödlampan när den tänds.
.
Appropå ljus då. Eller brist på ljus. Thailand om två månader, säga vad man vill om Kina, Thailand kommer sitta perfekt. Sol, sol, sol och värme. Jag har en fin klänning men den syns inte för allt stickat. Tack Umeå Kommun för att ni värmer upp våra skolor ordentligt osv...
.
Ibland är det okej att vara bitter och cynisk. Rent av kul.
.
Rubriklåt (Emo-texter på rubrikerna, jag vet, men alla texter är sorgliga i hörlurarna och ni vet den där schcoolan som folk går till, aa, den tröttar ut mig ganschka rejält just nu och det är ganschka trist.):
Worst case scenario- Laakso

Under dina ögonlock fladdrar drömmarna förbi, inuti är du fjäderlätt och vit

Tidig kväll ikväll. Nödvändigt. Nödvändigast. Ska krypa ner i min kalla säng och bara sova, sova, sova. Helst förevigt men troligtvis bara till imorgon.
.
Surrealism. Mitt liv just nu.
.
Det ekar i huvudet. Höjer musiken. Vill se på Grinchen och skratta lite.
.
Rubriklåt (ibland fastnar man på en låt eller två och vägrar lyssna på något annat i en timme ibland. Ibland, alltså. Ibland är ett fint ord. Ibland.):
Utan dina andetag- Kent

And though I may seem confident the plain truth is that I'm scared

Det känns i luften att saker och ting närmar sig. Kanske inte ett slut, men saker drar ihop sig. Klockan tickar. Snart är det dags att börja om från start igen, och hålla tummarna för att grunden jag byggt här finns kvar när jag kommer tillbaka för att fullända. Jag vet inte vad jag känner. Jag får frågan alldeles för ofta, har inget svar. Med så mycket nytt har jag snart inget gammalt kvar. Ändå gillar jag det, på något vis. Ständigt påväg, ständigt nya intryck. Nya människor. Har levt i nuet sedan jag fick höra det första gången, men snart börjar det bli svårt att blunda. Frågan är väl bara...:
.
"So who's it gonna be, what am I gonna do as an outcast? And who am I gonna know, is someone gonna show me the outcast?"
.
.
Rubriklåt:
Outcast- Timo Räisänen


Och fastän du kanske säger ja bara för att vara snäll, får jag träffa dig ikväll?

När jag och Greta vandrade längst med gatorna i den Vita staden, såg vi det här huset. Såg rosorna på balkongen. Fantiserade om en vacker kärlekshistoria med vin och en stor, vit säng. När vi står där och hittade på som bäst tändes plötsligt ljuset där inne och dörrarna öppnades. Vi höll spänt andan, vem skulle uppenbara sig? Men ingen kom ut. Ingen syntes till. Snart stängdes de igen, men lampan förblev tänd. De skålar kanske, fnissar lite. Jag önskar jag visste vem som fått de där blommorna, och varför. Vem som gömmer sig där bakom glaset.
.
I en annan sorts verklighet som jag kallar min egen, har den mörka kvällen spenderats på kafé. Fin vän som förstår när inget annat makar sense, varm choklad och historier om livet. Allting är en berg och dal-bana, och jag njuter av adrenalinet och farten.
.
Rubriklåt :
Får jag- Säkert!

Vad jag bryr mig om nu är dina armar om mig, även om jag vet att jag måste glömma dig

Min Iphone är fin och nästan borta för alltid men tur att jag går på rätt skola annars skulle den kanske vara trasig och ensam. Vädret är grått men jag stannar ändå inne och min lugg är jättelång och det bidrar till ett mörkt humör. Idag är det Alla krossade hjärtans-dag och jag tänker inte fira den för jag ser ingen anledning. Mitt liv är levande just nu och allting rör på sig. And they say my life is like a movie, I suppose it could be true.
.
Rubriklåt (Och när allting skakar under fötterna går man tillbaka till de gamla texterna.):
Kärlek är ett brev skickat 1000 gånger- Håkan Hellström

Jag har din hud i muskelminne

Good afternoon! Vaknade upp till en mysig hemmadag på engelska, med besök från lillebrors privata engelska-lärare, cupcakes-bakning (eller som de sa, fairycakes), tedrickning och Scrabble. Fruktansvärt mysigt.
.
Gårkvällen ägde, bra livemusik, blodröd bål, spöktunnlar, mystiskt folk, trevligt folk, nattpromenad. Ett ytterst konstigt möte. Vampyrism.
.
Rubriklåt (Mycket bra Umeå-band som spelade igår, den här låten gav mig rysningar. Fyfan.):
Jag har din hud i muskelminne- Night Skies

I am the one hiding under your bed, teeth ground sharp and eyes glowing red

Vampyr. Redo för kvällens maskeradutmaningar på Ragnarök. Magiskt taggad!
.
(Creds till min fina vän Jessica för frisyren!)
.
Rubriklåt:
This is haloween- Soundtrack in Nightmare before christmas

This is not the end, this is just the world

"Måste borsta tänder."
.
Alltså, varje gång jag tänker eller säger att jag måste borsta tänderna, ploppar den där repliken upp i huvudet. GAH, dubbade Djungelgeorge, jag är hjärntvättat på livstid.
.
Appropå bra filmer har jag roat mig med att se The imaginarium of doctor Parnassus ikväll. Och ätit cheeseballz. Och struntat i det där som jag egentligen skulle göra. Oavsett, otroligt bra film, rekommenderar starkt. Hur hemskt kan det bli när både Heath Ledger och Johnny Depp är med? Och Jude Law. Som egentligen är snygg men som får mig att tänka på killen i ica-reklamen. Och den där sista, som jag glömmer namnet på. Colin... Nånting. Kaoz.
Rubriklåt (Har jag nämnt denna man? Om inte, HERREGUD världen, lyssna. NU. Om ni gillar Bon Iver, kommer ni älska detta.):
If I had a boat- James Vincent McMorrow

The gate that I shot last time I got hurt, seems to have opened itself

Hemvägen var upplyst, inte bara av gatulyktor och bilars strålkastare, utan även av månen. Det var fint, fast det känns fel att åka hem från skolan i månljus.
.
Men, nu ska jag bara se till att göra bort den här mindre trevliga resten av dagen som är fylld med läxor, sedan blir det långhelg! Obeskrivligt skönt. Nästan lika skönt som att sova. VILKET ÄR PRECIS VAD JAG TÄNKER GÖRA IMORGONBITTI. Så jävla länge. Fokusera på allt det fina.
.
Rubriklåt (Fin låt. Värd att lyssna på. Älskar att få bra musiklänkar på msn. Då behövs inga ord.):
Ache-James Carrington

Och det här är vad alla har sagt om dig, Håll dig borta från honom han kommer att såra dig

¨
Ah, jag har en bild på ett löv. Så blir det när man vill blogga och känner för att addera en bild men egentligen inte har någon bild man vill visa. Då blir det så.
.
Det är hemskt mörkt ute. Men Blixten är frisk nu. Ska cykla fort, fort hem. Krypa ner under täcket. Gömma mig lite. Gömma mig och springa iväg samtidigt. Banka mig hårt, någon.
.
Rubriklåt:
Det här är vad dom säger- Säkert!

Jag är en vampyr, jag suger och spyr, låt mig komma in, jag vill va din

Jahapp, här skjuts statistiken i taket när man bloggar om fåglar. Vinnande koncept, tro? Adderar en skylt till dagens inlägg och ser vad som händer.
.
Supertrött men vaken. Ätit fruktsallad och sett Alice in wonderland med en saknad vän. Iförd One piece. Standard. Ska lyssna på Markus Krunegård och försöka sova i vettig tid. Någon konstaterade idag att jag nog bara slösar bort min sömn på att vara vaken i onödan. Gud, vad jag är bra på att drömma. Men det är inte jag som berättar om mina drömmar längre.
.
(P.S SÅHÄR nöjd över att ha kommit på en lösning till styckeindelningen. PUNKTER. Älska livet.)
.
Rubriklåt:
Jag är en vampyr- Markus Krunegård

I'm a moving bird

Ja. Jag fotade fåglar i Paris. Fåglar som finns i Sverige. Det kändes rätt. Lev med det.
Rubriklåt:
Moving bird- Mates of mine

What's so simple in the moonlight, so simple in the moonlight

Blundar ikväll och hör en röst som berättar om gula regnkappor och blå halsdukar och träd utan löv. Sånt som skrynklar ihop sig och flyger iväg. Min tröja luktar rökelse. Golv är mysiga om de har mattor.
Trött överallt. Buss är bäst när det är mörkt och Mumford and sons är bäst i gröna hörlurar.
Imorgon är det en till sån där skoldag. Det blir kanske fint, det med. Ser fram emot en fullplanerad helg istället.
Rubriklåt:
Lua- Bright Eyes

Hey professor please, I'm not taking any more of this shit

Jag vill berätta en massa saker. Skriva om små saker. Om stora saker. Om fina saker. Om sorgliga saker. Men jag vet inte hur, vet inte var. Paris är en fin stad, av det lilla jag hann se. Jag vill få er att förstå känslan. Alla känslor. Allt det som reflekteras i ögonen, allt det gröna och blå och röda. En galen bergochdalbana i kolsvart mörker. Inte veta vad som är upp och ner, skrika rakt ut. Adrenalin. Stå i fören på en båt som glider genom en fantasivärld, till tonerna av My heart will go on. Ett golv som faller. Solsken och trötta fötter. Hjärnan som försöker ta in, insupa alla nya syner. Virrig men glad på ett harmoniskt vis. Och sen mitt i allt, trötthet och hunger och obefogad ilska. Upp och ner igen. Strålkastare och hög musik. Allt det där som man egentligen inte törs och plötsligt är jag modigaste i världen.
Rubriklåt:
Dropout- Laakso

Let me share this whole new world with you

Har så magiskt många bilder från Paris-resan. Cirkus 1000 stycken, nästan. Det betyder: PARISBLOGGNING HELA VECKAN. "Yeeey!". Nej, men allvarligt, fotoobjekten var många kan ni tro! Vilken resa. Magi. Disneyworld var otroligt, ett enda stort konstverk om ni frågar mig. Aldrig sett så många detaljer. Jag vill bo där. Förevigt. Eller kanske bara bo i Paris, fylld med fransktalande snyggingar och baugetter och vita hus och gula löv och glass och eiffeltorn.
Sömnbristen är total men nu måste jag faktiskt se till att ta tag i skolarbetet innan jag slocknar. Sådeså.
Rubriklåt (Jamen vad annars?):
A whole new world- Aladdin

Som en lucka i mitt sinne, känslor som jag har stängt inne

Gosh, internet här är inte snabbt. Alls. Så tyvärr får den fina filmen jag satte ihop från disneyland idag vänta med att publiceras!
Hur som helst, kan jag glatt meddela att jag och min kära vän Greta nu befinner oss på ett otroligt gulligt hotellrum i närheten av Disneyland, där vi spenderat hela dagen. JA, mina fötter är trasiga, men efter en god middagsbuffé (älska mat osv) är livet på topp. Vädret är typ som den sämre sidan av svensk sommar. Något bättre än hemma i Umeå, alltså. Och imorgon blir det sol! Då ska även kameran få hänga med. *yey* Tänker ni.
Iphonen tog en fin bild på denna ledsna figur:
Rubriklåt (Nostalgi. Det är sånt här skit, och disney-klassiker, som spelas på repeat i vårt hotellrum just nu.):
(Du är så) Yeah yeah wow wow- Martin Svensson

Vi kommer alltid ha Paris, denna staden äger vi, den är till för oss och inga andra

Stabilt när enda bilden man hittar på oss två är en webcam-bild från i somras. Oavsett vilket, om en timme tar jag och Greta taxin till flygplatsen för att ha några underbara dagar i mode-huvudstaden PARIS. Detta har vi taggat sen i mars.
It's gonna be legen... Wait for it... DARY!
Rubriklåt:
Vi kommer alltid ha Paris- Veronica Maggio

Teasing me and pleasing me and leaving me

Livet är fruktansvärt vackert just nu. Natten spenderades ihop med fina människor och filmer man ska ha sett men ändå inte har sett och nattmackor och display-ord. Sömnkvoten ligger på minusskalan men vad gör det när man spenderar dagen på Umeås gator med en saknad skelleftå-pojke. Och hans vänner, och hans vänners vänner som råkar vara mina vänner and so the cycle goes. Intressanta diskussioner om allt och inget.
Idag har jag känt David precis ett år. Tror vi. Han är bäst.
Nu borde jag sätta igång med att packa, imorgon hoppar jag och Gretchen in i flygplanet och spenderar resten av lovet i Paris. Can't wait!
Ja, jag bloggar om mitt liv och hur bra det är. Det bästa är att allt är sant. Njuter. Gör er lite avundsjuka. Skriver låtar med depptexter som egentligen inte handlar om något längre. Om ni undrar så spenderas mitt liv högst uppe på Scandic, balanserar mellan farligt vatten och trygga broar.
Rubriklåt (Försökte lyssna på sånt som Skrillex men insåg att jag inte är sån förän någon förändrar mig och försökte att inte ta Laakso som rubriklåt men det var svårt när det är bäst just nu. Bara bäst.):
Aussie girl- Laakso

RSS 2.0