Internet har lagt ner på hemmaplan. Förhoppningsvis inte för evigt, men just nu är det så. Livet är tungt. Min idrott börjar om cirkus en minut. Gotta hurry, I guess. Givande ord för omvärlden, känner jag. Korridoren är mörk men ingen reagerar. Ingen tänder lamporna nu. Jag såg en axelryckning. Jag tror aldrig min blick har flackat så mycket som på senaste tiden. Fokuset gick ut genom dörren och låste efter sig. Det var för kallt för att springa efter.

.

Rubriklåt (Live-musik i Kaffan idag. Paramore-covers. Blev nostalgisk och lite rädd.):