Tjululu! Sitter här och vill dö litegrann, tack biologi-nationella osv. Hur som helst blev allt lite bättre när mamma kom hem med denna grymma plattång från Björn Axén tools. Hallelujah. Särskilt som min gamla trotjänare helt lagt av.

Lustigt nog blev jag mest less när dagen inleddes (efter att ha stressat som en tok på morgonen för att hinna) med att musikprovet (som jag pluggat till massor UNDER LOVET) var inställt, vilket innebar hål första lektionen och en massa onödigt bortslösad lovtid. Vi fick förresten våra klasströjor idag, fast jag skäms mest över det löjliga namnet jag valde att ha på. Aja.

ÅÅÅÅÅH JAG ÄR SÅ BESVIKEN, ARG... OCH LEEESS. Och dessutom blir jag ju alldeles deprimerad på mig själv som tar ut sånt i bloggen, ska sluta med det. Hört den förr eller? DET ÄR PRECIS SÅNT HÄR SOM GÖR ATT JAG VILL LÄGGA NER BLOGGEN. Det är så lätt att börja waina liksom.

Okej, positive thinking... Om tre veckor är det Umeå Open. Jag börjar snart räkna sekunder. Jag har för lite att se fram emot.