Jag känner mig fruktansvärt kluven. Vet inte hurvida jag faktiskt känner för att blogga eller om jag bara vill sova. Jag är sjukt trött. Imorgon ska jag göra del tre i "Ta tag i mitt liv och göra det jag ska"-fasen. Nämligen städa mitt rum. Otaggad, men ska man ta tag i sitt liv så ska man. Och mina kläder blir smutsiga i onödan av att ligga på golvet. 
LOV har jag nu i alla fall, galet jävla underbart. Jag tog ut detta lite i förskott genom att tillåta mig själv sluta efter lunch. Vem behöver träslöjd anyway liksom? Kanske omoget men ibland måste den mer anarkistiska "Jag gör som jag vill"-sidan få ta över. Gick på Monki och köpte snygga brillor istället, då jag precis som resten av Umeå plockat fram skinnjackan i förtid och låtsas att det här är våren som kommer på riktigt.

Det bästa med att vara ledig är att även om man är dödstrött så kan man stanna uppe lite till, bara för att man vet att sova får man ändå. Jag är som lyckligast när jag inte har tidspress. Ingen tid att passa, ingen tidsgräns för hur länge jag kan göra ingenting, ingen stress över saker som inte blir gjorda i tid, ingen som står och ropar irriterat på en att man ska skynda sig osv. Bara låta saker och ting ta sin tid. Bara skynda när det man skyndar till är värt all brådska. Så är det alldeles för sällan. Men snart, snart, efter gymnasiet, då får jag börja leva mitt liv efter mina villkor. Snart.