Varför säger folk alltid att de inte tycker om överraskningar? Om jag ska säga en enda sanning om mig själv så är det att jag älskar överraskningar. Bra överraskningar. Jag älskar när människor planerat saker utan att jag själv behöver lägga mig i för att det ska bli bra. Jag älskar när folk knackar på utan att ringa först. Jag älskar att föreställa mig att mitt liv skulle kunna få bli som i en film, nångång, kanske. I framtiden eller så. Kanske bara ett enda drömscenario skulle räcka. Kanske jag får nöja mig med att drömma. Kanske måste jag inse någon gång att livet inte är en film, hur mycket man än försöker. Men jag är en drömmare, och det kommer jag kanske alltid att vara.

Rubriklåt (Jag har haft den förr, men jag är trött och det är den som spelas i mina hörlurar just nu):
The scientist- Coldplay