Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din, och att dina ord i natten är de enda som når in
Det där hon tänker på om kvällen, alla de där sakerna hon planerar att göra. De blir visst aldrig av ändå. Är hon sån? Sån som säger mycket men bara stannar kvar. Ut och spring, ut och spring nu. Jo, imorgon, då. Men inte. Tröttheten är som en deg utan mjöl, den klibbar sig fast och vägrar att lossna. Och de där skolböckerna, jo, nog borde hon. Bättre så kanske, stanna inne ändå, och vad gör det egentligen. Det där med att bli besviken på sig själv, det har hon ändå glömt bort för länge sedan. Lämna sådant åt andra eller börja bry sig någon gång.
-
Kom nu, jag är kroniskt låg.
-
Rubriklåt (De undrar vad jag klottrar i mina böcker och svenska språket är hemligt för så många.):
Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din- Håkan Hellström
Leave a comment
Trackback
