2012 är över och 2013 har stegat fram ur framtidens skuggor. Gårkvällen i bildform och sista bilden togs visst av någon på VK på tolvslaget i för djup snö för mina skors bästa. Tyvärr blir det ju lätt så att när middagen är över och det roliga börjar glöms kameran bort, så ni får väl föreställa er vilken fantastisk fest jag hamnade på och hur mycket bra folk jag träffade och hur min efterfest sedan såg ut. Bästa nyår hittills, törs jag i alla fall påstå utan att ljuga.

 -

2013 fick en väldigt intressant början, med sladdriga pommes frites och kaffe i en säng med en massa slitna men charmiga krigare. En springtur till bussen, barbent i snöslasket, med en klänning som släpade och klackar som, sinnessjukt nog, gick sönder. Med en sko på foten och en trasig i handen överlevde vi till busskuren. En underlig man kom glidandes på en spark där vi stod och väntade, hälsade på oss, pekade på mig och frågade Karin: Vad heter han? Sedan vände han sparken och åkte tillbaka hem. En underlig kvinna med väldigt små hundar ropade från andra sidan vägen: Vad gjorde han? Blottade han sig?! Alltså 2013, vad händer ens. Tack vare den evigt missade bussen gick jag sedan min långa walk of shame iförd Karins förstora skor ända hem från stan. Det var en lång, blöt och ganska kall promenad egentligen, men det gjorde inte så fasligt mycket för jag skrattade hela vägen hem. Älska livet. 

-

Rubriklåt: