I onsdags var det ju dags för min egen skolavslutning. Inte en så dramatisk händelse i sig, men en fin avslutning i aulan av duktiga elever och lärare och en väldans massa ETT ÅR KVAR-ramsor från treorna. Man kan ju i alla fall alltid hoppas på att vi slipper ösregn när det är vår tur att hänga på flaken. 

Ragia kom och lös upp tillvaron på klassfikat. Hon och jag gick ju högstadiet ihop och sedan gick hon första året med oss på IB.