Playing games with the faces

Poker, spindlar och regn. Korten på bordet och att kamma hem potten känns bra även om det är monopolsedlar i högen. Spindelinvasion i mitt badrum och två kvällar av dramatisk spindeljakt, min paranojja har aldrig varit värre och tacka vet jag Sverige med våra små, ofarliga spindar. Skolan är inte ens jobbig längre och rebellnivån är hög när man äter på golvet bland gitarrister och trumpinnar.

-

Lyssnar på Simon & Garfunkel och önskar nästan att jag levt i en tid som inte längre finns när regnet slår mot rutan, ett sånt där varmt regn som får alla att fälla upp färgglada paraplyer och hoppa i vattenpölarna. Det är onsdag men dagarna är lättare nu.

-

Rubriklåt:

America- Simon & Garfunkel

I could be another fool or an exception to the rule

Solig dag och kameran fick hänga på armen. Såhär ser det ut på mina raster nu för tiden, iförda charmiga leenden och fula skoluniformer. Om någon var nyfiken, alltså. Rätt fint, sådär, faktiskt. Läxfria och lyckliga, kinesiska-lektioner stämplas med frågetecken och döda kackelackor på snöre. Och efter skolan, buss och stan och nya skor. Vad mer finns det där att kräva av en vanlig, sketen tisdag?

-

Rubriklåt:

Say yes- Elliott Smith

I almost believe that the pictures are all I can feel

Nykomlingar.

Jag har ju inte så mycket annat för mig, i dessa dagar, så nått kan man ju försöka lära sig. Bläddrar runt på diverse storbloggar och känner att jag gärna skulle byta liv med Let's say Angelica Blick i dessa dagar. Jäklar vilket liv hon lever! En dag, säger jag bara, då ska jag också glida runt på stora filmfestivaler bland kändisar i snygga skor och få betalt för det. En dag.

-

Dagen har badat i sol och höga temperaturer, och snart ska nog det synas även på min albinohud! Det är min plan, åtminstone. Spenderar kvällen inomhus med film och måndagstrött skalle, och stirrar längtansfullt på den turkosa skönheten som hänger på dörren. Ett par veckor bort bara, så ska den få komma ut och röra på sig! Berättar mer om dessa planer när det närmar sig. Älska att ha massor av kul att se fram emot osv.

-

Rubriklåt:

Pictures of you- The Cure

When I walk in the club, all eyes on me, I'm with the party rock crew, all drinks are free

Sjukt bra fredag. Jag och Johanna är visst inte bara kungar på dansgolvet, utan även i köket, visade det sig när vi tog middagen i egna händer innan gårkvällens utgång. Vaknar med fredagens bas som dunkar i skallen, och resterna av alla värdelösa men dansvänliga låtar dröjer sig kvar på tungan. Party-animals. Ångestfri känns bra och livet leker igen, trots gråmulen lördagseftermiddag och för lite sömn. Har jag nämnt att jag älskar helger? Jag älskar helger.

-

Idag skulle vi egentligen haka på någon slags femkilometers-tur som skulle innebära något i stil med springning, vita t-shirts och färgbomber, men tack vare vädret blev det inställt. Trist!

-

Rubriklåt:

Shots- LMFAO, Lil Jon

But you treat me like a stranger and that feels so rough

It's such a shame for us to part

Två saker bara. Som säkert utvecklas till fler. Filmen först. Wicker Park. Se. Den. Jag orkar inte ens ödsla tid på mer ord här, för den är för bra för att beskrivas. Och helt jäkla unknown också! Av mig, åtminstone. Kände inte igen en enda skådis heller.

-

Sak två har jag redan glömt, som vanligt. Tänker därför ta tag i liv1 på följande sätt: Gå och lägga mig. Swag, bitches. Swag. Oh, och en grej bara! Hörde att det finns folk som kan skriva bra musik på bussen osv. Pussba.

-

Rubriklåt:

The Scientist- Coldplay

Here comes the sun, little darling

Bara för att någon anonym ängel tipsade om ett betydligt lättare redigeringsprogram än photoshop, så var jag ju tvungen att prova alla fräsiga effekter. Det var kul och sånt.

Och alla som misstänker att jag är oproduktiv i skolan bara för att jag är rätt lärarlös, har fel. Lär mig mer än nånsin! Roliga saker. Idag lärde Hiroshi mig hur jag spelar Here comes the sun på gitarr, plus att jag tar tag i piano-läran som jag hoppade av i tidig ålder av anledning: Okänd. Tecknar också på löpande band, och försöker desperat förstå något på mina mandarin-lektioner. Går väl: sådär. Effort for trying, som man säger.

-

Blandar Beatles med Joy Division och Matt Costa, planerar ytterligare en läxfri kväll med film och mig själv som bästa sällskap. Sysslolösheten är förvisso en stressfri tillvaro, men dagarna släpar sig fram på ett annat vis än förr.

-

Rubriklåt:

Here comes the sun- Matt Costa

Hands in the air like the waves of the sea, walls drip with sweat and we move to the beat

Rastlös och galen. Mina fötter vill dansa igen, ja, make me dance, I want to surrender,  och varför är det bara tisdagskväll? Mina ögon vill resa, resa långt, se något nytt, stå på en flygplats med pirr i magen igen. Avundsjuk på allt, vet inte hur man uppskattar till max men njuter av ljumma vindar på den absurt stora balkongen. Här idag, borta imorgon, och kan det bara bli helg nu?

-

Jag vill känna pulsen höjas i takt med basen, jag vill dansa tills fötterna blöder och någon måste fånga mig, jag vill ha den välkända kicken av dörrar som öppnas var jag än går, stolar som dras ut, jag vill känna mig oslagbar, skratta bort den mörka natten och glömma allt. Fånga främlingars ögon och I rather dance with you than talk to you, sjunga med i alla låtar och haaaaaave you met me? Och bara helgerna kan ge mig det nu.

-

Rubriklåt:

After dark- The count and sinden

1 plus 1 blir 11, du och jag funkar bra, Inget stämmer när jag tänker, jag har fel på hjärnan

Leker konstnär och tror att jag kan. Fotar min vägg och inser att allting blev sämre sen picnik försvann för det här med photoshop är visst inte min grej. Ljuset spelar livet ett spratt och What is emotional confusion var kanske en befogad fråga trots allt. Rumporna brinner på stekheta låtsasgräsmattor och ibland är lekarna bara ursäkter för att få någonting sagt. Det är åtminstone mer sommar än hemma nånsin kommer erbjuda, MEN också mer: Myggor.

-

Spenderade ett par timmar i skuggan idag och såg This means war, rätt bra och sånt, va. Om man gillar såna filmer då. Jag är ju en sån, en sån som gör det. Ja.

-

Rubriklåt (snöar in mig på artister jag älskade mer förr):

Fel på hjärnan- Markus Krunegård

För du och jag har inga alternativ, vår enda möjlighet är popmusik, säg till när jag kan vara fattig med dig, om tjugo år har allting ordnat sig

Emma ensam hemma hela dagen equals PARTY! Nä. Egentligen bara äta upp hela köket, sprida saker omkring mig utan att någon ber mig att plocka upp dem, ha så hög musik jag vill, se hur många filmer jag vill på den stora tv:n, äta lite mer. Amen ni vet. Just because I can, liksom. Och för att det regnar. Och för att det är söndag.

-

Rubriklåt:

Overklighetens folk - Parker Lewis

When everybody's words got in the way

Gammal söndag nu men jag dansar på resterna av helgens glada tider. Lördag igår och god mat beblandades med snygga typer, hög musik, fuldanser och sena skräckfilmer. Skratt, skrik och skål, kärlek till er osv. P.S, hundmat är inte till för människor.

-

Oh, igår gick jag och tjejerna till en salong och prövade att bli sminkade och stylade (som ni kanske ser på fransarna), inför uppkommande festligheter ett par helger bort. Det är bara den där känslan när man vaknar söndagmorgon med hårspraystrassligt hår och smink ner till tåspetsarna. Fast det är värt det, egentligen.

-

Rubriklåt:

Everybody talks- Neon trees

Men nu är jag rädd att jag är likadan

Party-animals utan dess like, vi håller oss till mobilernas blå blixtar och the party don't start 'till I walk in. Helg igen och jag och Johanna tog staden med storm i fredagsnatten, trots alla missöden som ledde oss dit. Torka tårarna, allt får bli erfarenhet, intalar man sig när man är vilse med en taximan på en öde byggnadsplats. En vän är en vän hur taskigt livet än gått och ingen trodde väl att det gick så bra att baka chokladbollar halv tre på natten. Så trött, så trött, men ikväll kör vi igen, och jag låter tankarna kretsa runt ytligheter för det blir lättast så ...But what should I wear?

-

Rubriklåt (SKJUT MIG, så bra Markus senaste platta är. Alltså SÅ bra.):

Hemma börjar nästa dag- Markus Krunegård

At worst I feel bad for a while, but then I just smile

Sa ju att jag skulle baka. Mat är konst osv. Kom rätt nyss hem från en fin eftermiddag/kväll som involverade bland annat shoppinglycka, klänningar, biljard, dramatiska taxifärder och ett nödvändigt och bra samtal. Plus ett gäng fina människor, som vanligt! Dagen kan alltså sammanfattas som rätt: nice.

.

Rubriklåt (Det är hemskt egentligen hur studsigt glad jag blir av hennes låtar, med tanke på texterna. )

Smile- Lily Allen

Take the fire from my belly and the beat from my heart, still I wont let go

Tisdag nu. Anledningar att vara på strålande humör:

1.Mitt rum ser inte ut som det gjorde i söndags:

2. Jag gjorde mitt sista prov/exams idag, vilket innebär F-R-E-E-D-O-M tills i Augusti. Eller något sånt. Kanske inte riktigt, men ingen skolpress, dör jag nu så är det av vanlig uttråkning så det är ju rätt chill osv.

3. Hemma tidigare än vanligt från skolan.

4. Engelskan gick ba så jäkla BRA!

.

Ska banne mig fira detta. Japp, nu ska det firas. Fira = Baka, men det vet väl alla tonåringar redan. Swag out.

.

Rubriklåt:

Hurts like heaven- Coldplay

Och så blinkar det till

Megamyggor och självisk invasion. Spenderar timmar med en ostämd gitarr och darrande fingrar, nyser högre än högst och anser amerikanska skräpkomedier som acceptabelt engelskaplugg. Tänk om vi levde i en svartvit värld fast med färg och alla hade sommar i ögonen jämt. Jag vill ut i nattregnet och dansa barfota på betongängarna till musiken som fortfarande ekar i mitt huvud från en torsdagskväll en halv evighet bort redan trots att det egentligen var ganska nyss.

-

Och så släcker dom ner.

-

Rubriklåt:

Klåparen- Kent

Don't come too close, you don't wanna see my ghost

Balanserar. Ljummet sommarregn, ett sånt där som inte gör så mycket. The Kooks i högtalarna, vi bara proppar in all frustration där och låter dem skrika ut det istället. Rösterna som bara törs höras i tomma badkar om för sena nätter då det ändå inte spelar någon roll (men kanske all egentligen). Jag vill stå längst fram där det är för trångt för att andas och sjunga i fel tonart till texter som bor på min tunga.

.

Rubriklåt:

Matchbox- The Kooks

It's like it hasn't been your day, your week, your month or even your year

At night, when structure goes away

Städar. Efter en helg som denna är rummet fyllt med locktänger, tomma pizza-kartonger, kläder som prövats och slängts undan, sminkborstar och antalet prylar som jag tvekar på faktiskt är mina. Plus diverse oupppackade väskor sedan Sverigetrippen. B-ruden bredvid mig på bilden har jag väl spenderat de flesta timmar ihop med dessa lediga dygn, natt som dag. Snygga vi är osv!

-

Nu syns väl inte det så bra på just den här bilden, men när jag var tillbaka i Svea-land spenderade jag cirkus tre och en halv timme och tvåtusen kronor (tack pappa) på klippning, toning och slingor hos frissan! Så nu är jag lite blondare igen, lite närmare det medfödda orginalet. Me gusta!

-

Rubriklåt:

Die here on your floor- Al, Marc & Sandy

Det var inte världens grej men de sakerna du sa till mig var ganska långt ifrån okej, Nu hoppas jag att du ångrar dig så, Hör av dig när du typ vill säga förlåt

Söndag igen. Galen helg utan dess like, upp och ner och bak och fram och gud vad kul man kan ha då. White girls in the club sa de hånfullt på tv:n och vi skrattade ironiskt. Dansa, dansa, musik som dunkar högre än huvudet och skratt och tårar tycks alltid blandas till man inte vet vad som är vad längre. Älska/hata, taxi genom gatlyktsljusa nätter och höga klackar som skrapar mot regnvåt asfalt. Det var inte hela världen. Idylliska familjemåltider och visst känns det hela ganska overkligt egentligen. Elefantminne och tomma ord. Fina kläder och nya namn som glöms bort i samma stund handen är skakad, för lite sömn och ändå, vi kör alltid igen. Det är ju så jävla kul! Men jag glömmer aldrig vad du sa till mig.

-

Förresten, fick en fråga för tusen år sedan här som jag nästan glömde bort. Någon undrade hur jag gör med skolgång när jag kommer hem till hösten igen, och jag hoppar helt enkelt in i samma klass jag lämnade. Inget går förlorat, helt enkelt. Paus i systemet, ba.

-

Rubriklåt:

Det var inte hela världen- Ludwig Bell

And when I return to the one that I miss, the longer the waiting the sweeter the kiss

Okej då Ludwig, (menade Ludvig men alltså, w är fint osv) nu tar jag tag i detta (bara för att din blogg äger). Precis som resten av alla bloggar jag följer på bloglovin, har jag blivit utmanad i detta fråge-tjosan. Känner mig fräsig osv.

-

Here follows ze rules:

- Each tagged person must answer the 11 questions given to them by their “tagger” and post it on their blog.

- Then, choose 11 new people to tag and link them in your post.

- Create 11 new questions for the people you tag to answer.

- Do not tag back to the person who has already tagged you.

-

1. Om det skulle göras en film om ditt liv, vem/vilka skulle då få uppgiften att göra soundtracket?

Åh, fantastiska tanke. Det finns så många jag gladeligen skulle ge äran! Jag tror det skulle bli en härlig blandning av Kent, Säkert!, Coldplay och Bon Iver. Släng in lite Belle & Sebastian och Bright eyes på det och där nånstans hittar ni mig. Åh, och Johnossi!

2. Vad gillar du mest, plastblommor eller the real deal?

The real deal! Ingen tvekan, plastblommor ger mig obehagliga vibbar av public places som skolor och (huvvaligen) sjukhus. Plus att de är läskiga att ta på.

3. Vem, i hela världen (sångare eller mormor eller vemsomhelst) har vackrare röst än alla andra levande ting?

Jäklar. Svårt! Alltså vackraste... Hm. Astrid Lindgren har en otroligt mysig och lugnande röst, skulle inte kalla den vacker precis kanske, men den är fantastisk att lyssna på!

4. Vilken är den bästa efterrätten/desserten som existerar?

Allting med choklad nästan! Kladdkaka med hallon och grädde, tror jag. Enkelt, och sinnessjukt gott. Slår aldrig nånsin fel.

5. Vilket är världens vackraste ord?

Alltså, det finns så många vackra ord, på så många språk! Det handlar mer om användningen än om ordet i sig tror jag. Ett simpelt Hi kan vara det finaste ibland, om man nu får vara lite töntig. Egentligen bara för att komma undan med frågan, har absolut inget bra svar på lager.

6. Vilken/vilka filmer kan du se om och om igen utan att någonsin bli less?

Notting Hill. Kan alla repliker, alla gester, allting, men det gör mig inget! Lika bra varje gång. Ser den när jag är på alla humör liksom.

7. Vilket föremål värderar du högst av alla du äger och varför?

Det brukade ju vara min Iphone dårå meneeeh...

8. Finns det något du gör regelbundet, men skäms för? I såna fall, vad?

Sjunger! Överallt, hela tiden. Eller nynnar. Och biter mig i läppen när jag talar med folk, det är sjukt löjligt och misstolkas alldeles för ofta. Försöker behärska denna ovana men ibland kryper det fram ändå.

9. Vilken vägskylt är din favorit?

Behöver jag ens säga mer?

10. Kolla ut genom närmsta fönster. Vad ser du? Beskriv gärna med ett poetiskt språk för effektens skull.

Svarta, spegelblanka rutor möter min blick när jag vrider på huvudet åt det gigantiska fönster som tar upp största delen av väggen. I en fjärran gatlyktas sken kan man skymta träd som vajar av en lätt kvällsbris, men annars anar man mest siluetterna av allt det jag nu bara vet finns där ute. //Djup som fan

11. Pest eller kolera: ligga 5 minuter i en kista fullproppad med kackerlackor, eller ligga 5 minutas i en kista fullproppad med sniglar?

Sniglar!! Föreställ er att ha en massa äckliga kackerlackor med deras vidriga läte (alltså fyfan, jag hör det där lätet av ben(?) som rör sig i huvudet nu) krälandes och sprattlandes överallt. Nej, usch, då tar jag hellre ett slemmigt bad bland långsamma sniglar, slemmigt men mättande liksom. Minus mättande, tänkte inte äta dem. Faktiskt.

-

Och nu är det ju tänkt att jag ska utmana 11 nya osv, men eftersom att de flesta jag känner redan blivit utmanade av någon annan lämnar jag det åt någon annan att hålla leken igång! Solly, solly.

-

Rubriklåt:

The longer the waiting... - Anna Ternheim

And I'm a goddamn coward, but then again so are you

Nu så. Nu ska bloggen funka ordentligt, har de sagt. Jag litar inte på någon men hoppas kan man väl. Allting hamnar som på efterkälken nu men i lördags firade vi en fin vän som fyllde sjutton ringa år. Gammal osv. Grattis igen, gullunge. Detta innebar också tårtbak för min (och Axels) del, ett mästerverk, om ni frågar mig. God var den också, fast mest snygg nästan. Plus alla underbara människor jag sett alldeles för lite som hjälpte till att äta upp den! Ett charmigt gäng, snygga om vi vill fast inte så mycket på dessa bilder.

-

Nu om dagarna grillas vi mest här i Kina av exams och stekande sol.

-

Rubriklåt:

The lion's roar- First Aid Kid

Take this sinking boat and point it home, we've still got time

Så många ord att de inte får plats i skallen, än mindre här eller där eller någon annanstans. En vecka i staden där vi växte upp och så, märker ni hur fort det går och lever vi historia eller skapar vi nytt? Snö under lyktstolpar, långa nätter och tvekande sanningar. Allt det där jag gjort förut men alltid saknar, hand i hand och världen är så liten från hustaken. Bästa vänner, stickade mössor och improvisationsmiddag. Sakna nu men på flygplanets gråa småtimmar hörde jag att The longer the waiting, the sweeter the kiss och så kanske det är.

-

Nuet i tropikvärme och ösregn, dö inte fläkt-döden nu och mörka sommarkvällar är aldrig samma sak hur varma de än är. Har så många bilder egentligen.

-

-(

Jävla blogg.se, allting kruppar och har sig och allt är kaos. )

-

Rubriklåt (Se filmen Once och njut ba av allt.)

Falling slowly- Glen Hansard

Kom med och lägg dig i gräset under mig och blöt ned kläderna

-

Jaha, här bloggar vi med andras bilder då. Alla creds till Karin som förutom att ta fina bilder när man själv inte orkade släpa med kameran, var en av värdinnorna som höll i en nedrans bra Valborgskväll! En hög med fina ansikten, premiärgrillning på svenne-vis i det vackra vårvädret, envisa Inte fan är det kallt inte, skratt och skrik och nedbrunna majbrasor. Tusen möten fast kanske inte egentligen och ingenting och allting är sig likt. Riktiga vänner varar längst trots grusiga högar och svarta vatten, ensam blev aldrig stark och alla måste få luta sig mot någon ibland. Ofrivilliga Hugh Grant-imitationer och sent blev senare men kvällen kunde inte slutat finare.

-

Rubriklåt:

Vackert väder- Jacob Hellman

Dansa, pausa

Hej Sverige. Magiska vårsolsdagar, ett kramkalas som aldrig tar slut, välkända ansikten var man än går, kaffe i mängder, hipsterhäng i parkerna och på taken, hej hej hej och hejdå får vänta. Kaos och uppochner men mest bara le åt hela världen, och har det alltid varit så fint? Mataffärer gör mig exalterad nu och pannkaksfrukost på soliga verandor kommer alltid att vara mysigt. Låt det aldrig ta slut, polisen kan inte ta oss.

-

Valborg ägde också, men inte fan fotade jag. Ska försöka sno åt mig andras bilder så fort det kommer upp, den ovan är Siris. Snygga människor och sånt, va.

-

Och det var så sant, blev utmanad på en fräsig blogg-fråge-hittepå-lek. Det ska jag ta itu med snart. Känner mig speciell osvosv.

-

Rubriklåt:

Dansa, pausa- Panetoz